Båtbyggare och seglarlegend – Vi träffar Bernt Andersson

Text: ANNIKA   Foto: HÅKAN

Vilket sammanträffande! Just den här dagen när vi träffar Bernt Andersson, fast för 57 år sedan, gjorde han entré på Olympiastadion i Tokyo som del av den svenska OS-truppen i segling. Och denna dag tog Sverige OS-silver i just segling.

Det är ett litet uns av höst i luften den här augustidagen när vi träffar Bernt Andersson vid Skärgårdsmuseet. Vi blickar ut över vattnet och ser några segelbåtar som går för fulla segel och inser med ens att en mer perfekt dag att intervjua Bernt troligtvis inte hade funnits.

Bernt Andersson, född i slutet av 30-talet, föddes och bodde som liten i Karlstad. De hade Mariebergsviken inpå knuten där propagandaseglingar/segeltävlingar pågick då och då. Kanske var det då som Bernts intresse för båtar föddes. Han har i alla fall sysslat med sitt stora intresse sen tidiga barnsben. 

– Min moster och morbror hade sommarstuga på Lindenäs där vi ungar seglade i badbåtar med lakan som segel, berättar Bernt med ett skratt.

Intresset för segling var väckt och den elvaårige Bernt ville ha en egen båt. Hans moster hade en blomsteraffär i Karlstad och där fick han jobb som springpojke. Varje slant sparades och när han fyllt tolv köpte han sin första båt, en kadett, på Nolgård för 325 kronor. En ansenlig summa pengar på den tiden. När båten väl var inköpt lastades den på en tvåhjulig cykelkärra och drogs sedan med hjälp av sin pappa hem den till Marieberg över Jakobsbergsbron. 

Det dröjde inte länge förrän den då 14-årige Bernt skaffade sig en större båt, en segelkanot. Efter att ha följt SM-tävlingarna för segelkanoter som gick i Karlstad tändes intresset att själv börja tävla. Han insåg att segelkanoten han hade inte räckte till så det blev ännu ett byte, nu till en vassare segelkanot. Med den började Bernt att tävla på allvar och han gjorde bra ifrån sig. Några år senare byttes segelkanoten ut mot en finnjolle och tävlandet fortsatte. Bernt har deltagit i SM, NM, EM och VM flertalet gånger. Nordiska Mästerskapen vann han både 1964 och 1965. 

Bernts framgångar på många tävlingar gjorde att han 1964 blev uttagen till den svenska OS-truppen. Han ingick i seglarlaget som reserv vilket innebar att han var tvungen att lära sig att segla alla de båttyper som skulle delta. Den kända seglaren Pelle Pettersson skulle vara med i Starbåts-klassen och när hans gast fick njurstensanfall dagarna innan tävlingen fick Bernt rycka in och träna med Pelle inför matchstart.

– Tyvärr, för mig, skrattar Bernt, blev ju gasten frisk lagom till att tävlingarna startade. Pelle och gasten Holger tog ett brons.

Nu får vi backa tillbaka lite i tiden och gå in på den andra sidan av Bernt. Han har ju trots allt ett liv bredvid seglingen också. Han började tjäna pengar som springpojke i mosterns blomsteraffär. Sedan blev det ett års praktik innan gymnasiet vilket var obligatoriskt före ingenjörsutbildningen på den tiden. Bernt fick praktikplats på KMW, Karlstad Mekaniska Werkstad och utbildade sig til ingenjör under tre år i Örebro. Lumpen gjorde han i Solna i ingenjörstrupperna. Efter utbildningen fick han en tjänst på KMW med inriktning på pappersmaskiner. 

På KMW jobbade även Christina. De hade nog slängt ögon på varandra en tid, för när de sedan träffades på dansstället Blåsippan på Kvarnberget blev de ett par. De gifte sig 1966 och fick två söner som idag har gett Bernt och Christina fyra barnbarn. 

De flyttade hit till Hammarö i början av sjuttiotalet och bor än i dag kvar i samma hus. När tiden räcker till och vädret tillåter tar han sig gärna en golfrunda eller två.

Bernt har som anställd på KMW och senare som konsult jobbat med de flesta svenska kartongmaskiner, bland annat med KM7 på Skoghalls Bruk. Jobbet innebar resor över hela världen. Som specialist på processen av mjukpapper och uppbyggnaden runt pappersmaskiner, har Bernt satt sina spår bland annat i USA, Mexico, Korea, Japan, Tyskland och på många europeiska pappersbruk.

Bernt började även att konstruera och bygga båtar. Havskryssaren Compis var först ut av de 40-talet båtar som Bernt genom åren konstruerat. Andra båtar som han ligger bakom kan nämnas Beason och Dixie.Totalt har det byggts över två tusen båtar med Bernts design. 

Att Bernt började rita båtar kom sig av att en kompis ville ha hjälp med att rita en familje-båt.

– Det var sommaren 1968 som jag fick frågan från Sven Jonasson, en äldre kanot- och finnjollekompis som ville bygga en bättre båt än vad hans bror hade. Det skulle vara en familjebåt och den fick vara max 8,5 meter lång. Detta för att den skulle gå att bygga i hans lada, berättar Bernt.

Bernt och Sven behövde fler till projektet med båten och frågan gick till Åke Stööd och Stig Johansson som även de var gamla finnjolleseglare. De behövde inte någon längre betänketid för att svara ja. 

Prototypen till Compis-båten sjösattes 1970 och 1972 startade de företaget Compisbåtar AB där alla fyra ägde lika stora delar. De började i Svens lada på Nolgård som de sedan fick bygga om innan de kunde färdigställa den första båten. Resten är historia. Vill du fördjupa dig ytterligare i vad Bernt åstadkommit finns en utställning med massor av information om Bernt och hans båtar på Skärgårdsmuseet.  Skärgårdsmuseet har nu stängt för sommaren och öppnar igen i början av juni 2022. Vill du se utställningen så öppnar de efter överenskommelse. 

Nära till skratt har Bernt under hela vår intervju. Det glittrar i ögonen på honom och han minns allt med knivskarp skärpa. Det är inköpspriser på båtar, årtal och placeringar när han tävlat och platser han besökt som kommer i en rasande fart under vårt samtal. Allt han berättar gör han med en stor ödmjukhet. Det är som att han inte förstår hur stor han är inom seglarvärden och vilken legend han är inom båtbyggeri. För att få med allt han berättar skulle vi behöva skriva en hel bok. Jag hoppas innerligt att han skrivit ner allt och att han ger ut sina memoarer. Jag tror att den skulle välkomnas och läsas av många.