Text: ANNIKA Foto: KRISTINA, HÅKAN
Med ett stort idrottsintresse har Bengt Johansson vart med och lagt grunden till idrottandet här på Hammarö. De flesta känner honom dock som Malle. Ett namn han fick överta efter sin far som kallades Malle. Bengt blev först Lill-Malle men växte sedan i namnet och blev bara Malle.
Många är de sporter som Bengt varit med och lagt grunden till här på ön. Detta tillsammans med sina aktiva storebröder och en pappa som brann för idrott.
Bengts storebröder gjorde inte så mycket annat än idrottade. Självklart ville lillebror Bengt följa i deras spår. Att sedan granngrabben vägg i vägg var Bengt ”Pinnen” Ramström gjorde att det var ett riktigt drivande kompisgäng som sportade ihop.
Ända sedan han som barn började springa runt på Lunserudsvägen har idrotten legat både honom och övriga familjen varmt om hjärtat. Det började med att Bengts farfar drev kiosken på Lunnevi idrottsplats. Säkert var ungarna där för att hälsa på sin farfar och kanske få sig en liten ettöreskola. Samtidigt fick de ju se sporten på idrottsplatsen, allt från fotboll till friidrott och om det var vinter, ishockey och bandy. Pappan var aktiv inom både ishockey och fotboll och lade förutom det tid på att vara fotbollsdomare.
– Min mamma var en riktig idrottsänka, skrattar Bengt. Hon arbetade på bageri men servade oss i familjen med mat mellan alla aktiviteter, fortsätter han.
Bandyn blev den sport som vägde tyngst så där i början av idrottskarriären, även om han parallellt höll på med friidrott och fotboll. Laget han spelade i var framgångsrikt och tre år i rad vann de junior-DM.
Att hålla på med vinteridrott kan ibland ge skador man inte räknat med. Bengt förfrös sina fötter och fick som 19-åring lägga skridskorna på hyllan för att gå över till fotboll och handboll. Det visade sig att Malle var en riktig målspottare. 1982 gjorde han flest mål i hela Värmland med sina 40 mål under en säsong. Det med alla serier i länet inräknade. Sam-ma år såldes Malle till KBK för 70 000 kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar unge-
fär 350 000 kronor. Stora pengar på den tiden.
På sjuttiotalet drog Bengts äldste bror Inge igång fotbollsskola här på ön och var även med och bildade IFK Skoghall Bandy. Självklart hjälpte bröderna Åke och Bengt till och de var lika drivande i verksamheten alla tre. Åke halkade sedan in på ett sidospår och började med handboll. Klart att Bengt hängde på även där. 1982 var de med och startade IFK Hammarö handboll som är i full aktivitet än idag. Handbollen har han sedan dess varit trogen. Bengt var bland annat aktiv spelare i division 2. Han har även suttit både som ordförande och kassör i föreningen under många år. Det är roller som han nu håller på att fasa ut.
– Det räcker med att jag idag är revisor i Värmlands Handbollsförbund, berättar Bengt. Men jag kommer att fortsätta vara domaransvarig och rekrytera domare till klubben. Lägg till lite målvaktsträningar också, så har jag så det räcker av handboll just nu, fortsätter han.
Det är dock en sanning med modifikation. I stort sett hela familjen är aktiva i handbollen här på Hammarö. Frun Helle arbetar i klubbens kansli, dottern Michaela spelar själv och har dessutom hand om och är initiativtagare till Bollkul för knattarna. Sonen Jonas är A-lagstränare för klubbens herrlag där en av mågarna spelar. Dottern Josephine har tidigare spelat, men ser just nu till att de båda sönerna får träna och spela.
Det var en förkortad version av idrottandet här på hemma-plan. Under en tid bodde familjen i Arvika och då var Bengt ledare och tränare i KFUM Arvika. Alla tre barnen tränade och Bengt var den som då hade ansvaret för kastgrupperna där spjut, kula, slägga och diskus ingick.
– Vi hade tio stycken aktiva i den gruppen. Av dessa var nio med och tog SM-medaljer vilket måste vara ett bra facit för oss, berättar Bengt stolt.
Bengt har hållit sig i samma bransch i stort sett sedan han kom ut i arbetslivet. Han började VVS-karriären 1975 på företaget Göthlins. Idag är han representant för ett holländskt företag med mellansverige som sin bas. Ett arbete han stormtrivs med.
– Jag arbetar från Norge i väster till Ryssland i öster och ligger ute cirka 100 nätter under ett år. Det blir mycket tid i bil. Som tur är älskar jag att köra bil, berättar Bengt.
Bengt har alltid varit Värmland trogen när det gäller boende. Tillsammans med familjen har han bott i Arvika, Åmotfors och Väse, men är nu tillbaka på sin favoritplats Hammarö. Här bor han på Hammar med frun Helle som han hängt ihop med sedan 1983. De tre barnen och de fem barnbarnen bor alla i närheten.
– Två av barnen bor i Karlstad men det är ju nära, säger Bengt. Sonen Jonas vill flytta till ön med sin familj så vi hoppas det blir en lösning på det snart, fortsätter Bengt.
På Lunserudsvägen bor hans mamma fortfarande kvar i den lägenhet han växte upp i. Och sommarstugan nere vid Vänerns kant finns kvar och besöks flitigt.
– Ett paradis med så många barndomsminnen, säger Bengt.
Än är det några år kvar till pension för Bengt, men fram tills dess ser han till att fylla livet med saker som förgyller. Det är fotbollsresor, golf, god mat, gott vin och stort umgänge med familj och vänner. Huset som familjen köpt i Spanien hoppas de kunna vara i ännu mer. Men framförallt älskar han att umgås med de fem barnbarnen som är mellan två och tio år.
– Det finns inget bättre, de gör mig så lycklig, avslutar Bengt.
Kaffe tillhör guldkanten i vardagen. Att få dricka en kopp i mammans sommarstuga vid Vänern gör det hela ännu mera njutningsbart. Utsikten ser du på bilden nedanför.
Här vid sommarstugan har Bengt många minnen från sin barndomstid. Men detta är även idag en plats familjen träffas och umgås ofta på.
Både inne i stugan och ute på tomten är det pyntat med allehanda saker som gör huset och tomten personligt och väldigt mysigt. Här finns det mycket för barnbarnen att titta på när de kommer på besök.
Fint reportage av en fin och engagerad man som alltid har en engagerad fru med sig.
Tack för det!
//Kicki