Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Så inleds dikten ”Ja visst gör det ont” av den framlidna Karin Boye. Dikten skrevs 1935 men känns lika aktuell idag. Den här våren som nu äntligen har anlänt har verkligen låtit vänta på sig. Maj har anlänt men vi gick länge och huttrade så här i början av våren, och morgnarna bjöd ovanligt länge på isiga bilrutor som skulle skrapas. Slutsatsen kan ju bara vara att det gör fruktansvärt ont när knoppar brister. Det är bara att bita ihop och hoppas på bättre tider. För visst kommer de?
Redaktionen där vi håller till ligger vägg i vägg med byns blomsteraffär. Utanför vårt fönster ställer de ut sina blomstervagnar fulla av otaliga skönheter. Här trängs bland annat olivträd med penséer, lavendel, stjärnögon och blomsteruppsättningar. Färgprakten är ögonbedövande och alldeles, alldeles underbar. Nu hoppas jag på att värmen kommer så vi kan börja fylla alla krukor och pottor där hemma med blommor. För det, om något, kan verkligen sätta lite guldkant på tillvaron.
Det och en och annan mjukglass.