Text och foto: KRISTINA
Hammaröbon Lennart Nilsson arbetade på Ford i nästan 30 år, därav smeknamnet. Det började med praktik under utbildningen på Nobelgymnasiet och så fick han anställning direkt efter skolan, då i verkstaden.
Pappa från Östmark och mamma från Vägsjöfors hade flyttat ner till Karlstad men åkte upp till Torsby när det var dags för Lennart att komma till världen. Han växte upp på Vidön och träffade redan som 15-åring flickan han senare gifte sig med. De bodde först ett par månader i en liten etta med kokvrå på Vattenverksvägen, sedan gick flytten snett över gatan till en tvåa Lillängsvägen där de bodde tills de byggde huset 1982. Paret fick två döttrar, 1983 och 1985, och hänger fortfarande ihop.
På fritiden körde Lennart rally. Han var bland annat med i Värmlandsserien, deltog i junior-SM och körde några lopp i Finland. Men som kartläsare var han med om en krasch som resulterade i en kotkompression och nästan ett års sjukskrivning. Något han fortfarande känner av ibland.
– Efter drygt ett år ringde de från jobbet och undrade om jag inte kunde komma tillbaka som verkmästare. På den tiden fanns det ju inga stämpelklockor utan en gubbe som kallades verkmästare satt och skrev tider och lämnade ut arbetsordrar. Ett arbete som inte var lika tungt, berättar Lennart.
I ungefär tio år körde Lennart rally innan han sålde bilen.
– Det blev lite för mycket med barnen hemma och så gick det ju väldigt mycket pengar varje helg, berättar Lennart.
Men saknaden blev stor, så han byggde en rallybil tillsammans med svågern för att kunna köra lite rally ett par, tre gånger per år. Så var planen, men det eskalerade så de hyrde ut bilen till ett par norrmän. Dealen var att om norrmännen kraschade den så att den inte gick att laga så skulle de köpa loss den.
– Och så blev det såklart, de körde rakt in i ett stenröse, och där tog min rallykarriär slut. Jag saknar rallyt, men idag är det ju så fruktansvärda pengar i den sporten, berättar Lennart.
Efter att Ford på Lamberget blev uppköpta av ett investmentbolag tog det bara tre år innan firman försattes i konkurs. Planen var då att Lennart skulle vara hemma och ta det lugnt ett tag, men kunder gjorde en namninsamling om att Lennart skulle få arbete på ScanAuto som tagit över Ford, och Lennart hade inom ett par månader en ny tjänst. Senare hamnade Ford på Helmia och Lennart blev åter igen arbetslös och inställd på att vara hemma ett tag. Men ganska snart hörde Frykmalms av sig, de behövde en bildelssäljare. Så för att slippa bli jagad av Arbetsförmedlingen tackade Lennart ja till tjänsten.
– Men det var inte min grej, det är ju töligt att sitta på samma stol hela dagarna. Så när Vegar
på Shell här på Hammarö ringde och erbjöd mig arbete hos honom så tackade jag ja, berättar Lennart.
Vegar hade första åren bara butik och däck, men det fanns ju en verkstad och stort kundunderlag. Här fick Lennart göra lite allt möjligt och trivdes väldigt bra. Men Shell blev efter några år uppköpta av Q-star som inte skulle ha några fastigheter. Lennart blev arbetslös igen, och hade än en gång bestämt sig för att vara hemma och ta det lugnt ett tag.
– Arbetsförmedlingen ville skicka mig på någon idiotisk kurs, men så fick de napp på en glasfirma som de tyckte jag skulle börja jobba på, berättar Lennart som inte var sugen på något av det.
Lennart åkte då och sökte jobb hos Mehdi Wijk som drev Wijks däckcenter på Nolgård. Och så blev det. Åtta år arbetade han där innan firman flyttade till Rosenlund där vi sitter och pratar idag.
– Här har vi varit ett år nu. Vi har mycket större lokaler, och däckhotellet kan vi nu ha inomhus så vi slipper springa ut och hämta dem i containrar, berättar Lennart.
När Lennart inte arbetar tycker han om att resa. Många somrar har de bilat ner till Italien, lite olika resvägar på vägen ner för att uppleva mer av Europa. Ett par, tre veckor med sol och bad innan färden vänder hemåt.
– På hemvägen sträckkör jag, vi åker tidigt på morgonen så är vi hemma morgonen efter, skrattar Lennart.
Varje januari drar han och frugan till Kanarieöarna för att ladda batterierna. Men då lämnar de bilen hemma.
– Vi har flugit till London ett par gånger också. Det är ju så behändigt när det går att flyga från Karlstad, säger Lennart.
Bilandet genom Europa fick de sätta på paus under pandemin, men Lennart hoppas de kan åka i sommar igen.
På Wijks däckcenter arbetar Lennart som kundmottagare. Här kan man förvara däck på däckhotellet, köpa nya däck, laga bilen och göra hjulinställningar. Lennart svarar i telefon, gör bokningar och är allmän Fordexpert. Ibland saknar han att meka, men han får hjälpa till med döttrarnas bilar emellanåt och det stillar suget.
Lennart har inga planer för hur länge han ska arbeta, och har inte planerat något speciellt att hitta på efter arbetslivet.
– Det finns ju alltid något att göra när man har hus. Det kan ju bli töligt på vintern, men på
sommaren har vi ju båten, skrattar Lennart som berättar om en snabb amerikansk båt som ligger på Mörudden.
Det ska gå fort om Lennart får bestämma. Två Mustanger står på gården, varav en cabriolet.
– Det är en rolig bil som går som fan, och vi hade tänkt ta någon av dem ner i Europa men så kom pandemin, berättar Lennart som nöjt berättar att det är i princip fri fart i Italien.
