Det är konstigt att de drömmar man har nattetid, och som då är kristallklara, oftast glöms bort när man väl har vaknat. I alla fall suddas de succesivt ut. Det är skillnad på de dagdrömmar som jag tror vi bär på allihop. Men de skiljer sig nog avsevärt från person till person.
Jag kan sitta och dagdrömma om helt ouppnåeliga saker. Den stora lotteri- eller spelvinsten till exempel. Det är ju inte så att jag spelar för några stora summor, det blir en trisslott eller några kronor på Harry Boy då och då. De stora vinsterna uteblir. Tyvärr. Fru Fortuna har tydligen lagt fokus åt något annat håll. Men om det någon gång kommer in en liten extrapeng ska den användas till något som förgyller livet.
Sen drömmer jag om att den här pandemin vi lever i ska ta slut. Nu! Jag är så innerligt trött på den. Jag vill börja umgås med folk på ett naturligt sett igen. Få krama om min familj, mina vänner och inte dagligen behöva sprita sönder mina händer. Det får vara nog nu!
Drömmar kan också vara de där små spröda kakorna. De bakades flitigt av mamma under barndomsåren och skulle alltid finnas hemma till jul. Jag har aldrig lyckats få till de där kakorna själv. Nu bakar jag inte småkakor längre. De äts helt enkelt inte upp. Men saffransskorporna vi bakade till jul var försvinnande goda. Så fort vi fått slut på lagret av gottigheter som köptes hem till jul ska jag också ta tag i livet. Drömmen om ett hälsosammare, sockerfattigare liv lever vidare.
