Text: KRISTINA Foto: PRIVAT/CHRISTINE
Bengt ”Pinnen” Ramström valdes nyligen in i Hammarös Wall of fame, en hyllning till idrottare med hög internationell nivå. Pinnen är en av de största bandyprofilerna i Sverige genom tiderna.
I skolans friidrottstävlingar i mellanstadiet sprang Bengt 60 meter och var så snabb att benen gick som trumpinnar. Därav smeknamnet Pinnen, som hängt med sedan dess.
– Det ligger ju ganska bra i munnen också, skrattar Bengt ”Pinnen” Ramström när han berättar historien bakom hans smeknamn.
Bengt föddes i Torsby 1954 men familjen flyttade till Skoghall när han var ett år, då fadern fick anställning på bruket. De
landade i en lägenhet på Lundserudsvägen, och på den tiden hade vaktmästaren till uppgift att spola idrottsplanen på vintrarna.
– Det var till och med ljus där, så vi kunde spela bandy långt in på kvällarna, berättar Pinnen.
Lågstadiet gick han på Lillängsskolan, mellanstadiet på Mörmoskolan och högstadiet på Vidön. Sedan väntade Samhällsveten-skaplig linje på Sundstagymnasiet, men där trivdes han inte utan hoppade av och fick en tjänst på Kilenegården. Han jobbade då med skid- och motionsspåren bland annat.
När det var dags för lumpen fick han flytta till Örebro, till idrottsplutonen. Pinnen skrev då på för Örebro sportklubb. Men han insåg att han behövde en utbildning, bandy kan man inte försörja sig på, så han pluggade tre år på Komvux i Örebro för att sedan läsa till beteendevetare på högskolan i Karlstad. Pinnen är inte bara bandyspelare, han har haft en karriär inom yrkeslivet också. Han har haft ledande befattningar i Folksam, Länsförsäkringar, Ahlmarks bränsle och Shell. Han gick i pension första mars, då lämnade han tjänsten som Key account manager på ett dotterbolag till Shell.
– Bandyn gav mig ett självförtroende jag haft stor nytta av, berättar Pinnen. Man får inget gratis, man måste jobba hårt annars går det fort utför. Jag har även lärt mig att ta ansvar för min egen insats samt jobba i team. Att ta hänsyn till andra är viktigt, fortsätter han.
Som ung spelade Pinnen både fotboll, handboll och bandy, och vi undrade hur det kom sig att det var just bandyn han satsade på.
– Jag deltog i ett ungdomsläger 1971, och gjorde nog gott in-tryck. Jag blev nämligen uttagen till juniorlandslaget, och då var det ju lika bra att satsa på bandyn, berättar Pinnen med ett leende.
Pinnens idrottsliga karriär har många höjdpunkter. Han berättar om första SM-finalen 1979 när de vann mot Broberg och SM-finalen 1982 som de vann mot Edsbyn. Och 1988, då han i slutminuterna i SM-finalen mot Vetlanda gjorde mål och avgjorde matchen. Han berättar om första VM-guldet i Sveriges bandyhistoria. Det var 1981, mot Sovjetunionen. Sovjetunionen hade då tagit guld i VM varje år sedan starten 1957. Matchen spelades i Chabarovsk som ligger i de östra delarna av dåvarande Sovjetunionen, ett stenkast från Japan. Men det är inte bara matcher som Pinnen minns med glädje.
– Vi i bandylandslaget och handbollslandslaget blev inbjudna till att uppvakta prinsessan Viktoria på hennes 10-årsdag. Jag fick lämna över en gåva, klubba och skridskor, och jag uppfattade Viktoria som öppen, spontan och lätt att prata med. ”Nu ska vi spela bandy” sa jag, och hon var med på det, skrattar Pinnen.
Pinnens bandykarriär inleddes i IFK Skoghall, fortsatte i Örebro SK och sedan värvades han till Boltic 1977. Tio säsonger med åtta SM-guld blev det. Som 18-åring debuterade han i landslaget, deltog i sex VM-turneringar och fick tre VM-guld, 1981, 1983 och 1987.
Nu är Pinnen nybliven pensionär vid 62 års ålder, och tar igen förlorad tid med barn och barnbarn.
– Jag planerar att spela mycket tennis med barnen, och så promenerar jag en hel del, berättar Pinnen. Lite golf försöker jag mig på också, men jag har lite skador och värk, säger han.
Pinnens bandykarriär har satt lite spår i hans kropp. Ett knä har opererats två gånger, näsbenet har blivit avslaget, han har varit inlagd för hjärnskakning och en armbåge har opererats. Och nyckelbensfästet fick han artros i.
– Och en gång fick jag sy ihop överläppen. En rysk målvakts skridsko snittade upp den från näsan och ner. Det var i Drammen 1972, och jag fick sy åtta stygn, minns Pinnen.
Hur ser du på bandyn i framtiden?
– Det är svårt i Värmland. Vi måste få en inomhusarena, då blir det lättare att attrahera ungdomar, säger Pinnen.
– Det finns få föräldrar som ställer sig utomhus i minusgrader eller regn nu för tiden, fortsätter han.
1986 fick Pinnen Fair Play-trofén som delades ut av Riksidrottsförbundet och Sportjournalisterna, och han utnämndes till Årets man i svensk bandy säsongerna 76/77, 78/79 och 81/82. Han valdes in i svensk Bandy Hall of Fame som nummer 15 och är Stor grabb nummer 172. Mellan åren 1978 och 2003 var Pinnen en mycket uppskattad expertkommentator i Sveriges Radios bandysändningar. Han har spelat 106 landskamper och gjorde då 94 mål. Han var med och tog JVM-guld 1972, blev årets bandyjunior 1972 och årets PR-profil i bandy 1987.
Pinnen signerar sin tavla vid invigninen av Hammarö kommuns Wall of fame.
Här på Lunnevi idrottsarena har Bengt tillbringat många, många timmar som ung.
Bengt Pinnen Ramström, fortfarande med glimten i ögat.
Pinnen illustrerad på omslaget av serietidningen Buster 1985.
Pinnen instruerar prinsessan Viktoria på hennes tioårsdag.
Bandyspelaren Bengt Pinnen Ramström.
Pinnen, en riktig matchhjälte!
SM-final mot Edsbyn. Boltic vann med 3-2 och Pinnen gjorde alla Boltics mål.
