Text: KRISTINA Foto: PRIVAT
Den 10 december ska vi gå man ur huse och råda kommunen i om vi ska ha en eller två högstadieskolor i vår kommun. Vi ska här försöka bena upp vad de två olika förslagen verkligen innebär. Inte bara ekonomiskt.
För att gå till botten med vad de olika förslagen i folkomröstningen innebär, bokade vi en intervju med pedagogikprofessorn Mats Ekholm som verkat vid Karlstads universitet. Han har forskat om skolor under nästan femtio år. Med sin bakgrund bland annat som ledare för Skolledarutbildningen i Sverige, generaldirektör för Skolverket och ledare för Myndigheten för skolutveckling vet han en hel del om livet i skolor. Mats är även den som kommunen anlitat som inledare vid de två informationsträffar som genomförs inför folkomröstningen. Han ska ge en saklig bild av vad forskningen säger om vad det är som avgör kvalitén på en högstadieskola.
– Under de många år som jag forskat om skolor så har vi sällan hittat några samband mellan skolors storlek och elevers resultat. Det är inte så enkelt, säger Mats Ekholm. Det vi har funnit vara av betydelse för elevers skolresultat sitter inte i lokalens storlek. Det är atmos-fären på skolan, samspelet mellan lärare och elever samt lärarnas kompetens, som har stor betydelse fortsätter Mats.
– Vi ser även i forskningen att man gynnas av mångfald i sin sociala omgivning under skoltiden. När man blandar elever med olika bakgrund ser vi en ny attitydbildning, berättar Mats. Jag har tagit del av forskning när det gäller mobbing också. Inte heller där är det skolans storlek som påverkar, utan atmosfären, normer och relationer, säger han.
– När Hammaröborna nu ska ta ställning till om det ska finnas en eller två högstadieskolor i kommunen tror jag att det är bra att ha hela bilden klar för sig hur det är att vara 14, 15 och 16 år gammal. Det är då viktigt att prestera i skolan, ha ett rikt kamratliv och ha bra kontakt med sina lärare. För att göra ett bra ställningstagande tror jag samtidigt att de som röstar behöver tänka på lärarna och deras situation. Omröstningen gäller också deras möjligheter till en rik arbetsmiljö med trygg anställning och bra arbetsatmosfär, avslutar Mats.
Hammarönytt finner när vi granskar alternativen för folk-omröstningen att det inte är så enkelt som att det bara skulle handla om hur stor den ena eller andra skolan är. Behåller vi dagens två högstadieskolor kommer Hammarlundens skola 2018, där elever från förskole-klass till nian skulle gå, bli en skola med 783 elever. Andelen högstadieelever totalt på Hammarö kommer då att vara 615 stycken, vilket alltså skulle bli
elevantalet i en gemensam högstadieskola. Vi har också tittat närmare på det ekonomiska. Vi ser att om vi väljer en högstadieskola kostar det enligt kommunens kostnadsberäkning cirka 500 miljoner kronor. Håller vi fast vid två högstadieskolor på ön kostar det totalt cirka 650 miljoner kronor. Detta på grund av att kommunen då måste bygga ytterligare en F-6-skola. Vi bestämmer oss för att stämma träff med den politiska majoriteten för att få veta mer.
– Behåller vi båda högstadieskolorna så tar det hårt på ekonomin, säger Lillemor Larsson, ordförande i Bildningsnämnden och gruppledare för Vänsterpartiet. Då har vi absolut inga pengar kvar till att bygga till exempel en simhall, fortsätter hon.
Likvärdigheten är viktig. På Hammarö ser vi stora skillna-der mellan resultaten på de båda högstadieskolorna. På Hammarlunden går 92 % av eleverna ut med godkända betyg, och motsvarigheten på Mörmoskolan är 71 %. Att kunna erbjuda alla elever en likvärdig skola är viktigt, och det har Hammarö kommun inte lyckats med.
Skollagen bestämmer om likvärdighet vilket innebär att varje elev ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt oberoende av sin bakgrund och oberoende av vilken skola eleven går i.
– Vi ska fokusera på att minska gapet, berättar Per Aspengren, ordförande i kommunstyrelsen och gruppledare för Socialdemokraterna. Ett sätt att minska gapet och arbeta med en likvärdig skola är att slå samman högstadierna till en skola. Det är vårt ansvar som politiker att följa skollagen och göra skolan mer likvärdig här på Hammarö. Det är vår förbaskade skyldighet. Andra kommuner som slagit ihop skolor har fått ett ökat resultat rakt över, fortsätter Per Aspengren.
– Det är lätt att tänka att denna folkomröstning bara påverkar de som har skolbarn. Men det påverkar alla, med tanke på att det är skattepengar vi diskuterar. Blir det två skolor kostar det mer, vilket innebär att det påverkar hela den kommunala verksamheten, säger Margareta Ivarson, ordförande i Servicenämnden och gruppledare för Centerpartiet.
