– Hållbarhet och miljömedvetenhet är ledord i Pelle Stafshedes vardag
Text: JONATHAN Foto: CHRISTINE
När orden kvartalsrapport och nyemission blev skällsord var det dags att sadla om. Nu är det vattenburna naturupplevelser för hela slanten. Pelle Stafshede arbetar med sin livsstil och gillar urbana äventyr.
Innan vi ses i huset vid änden av Kanikenäsholmen vid brofästet ut mot sin hemmakommun Hammarö kollar jag upp Pelle Stafshede på sociala medier. Han paddlar kajak på de flesta av bilderna och ser ut att trivas ganska bra med det. Jag får en bild av en person som gillar äventyr och utmaningar. Kanske lite mer än vad andra friluftsmänniskor mäktar med. Pelle Stafshede verkar vara en kille som gillar att pressa gränserna lite extra. Det visar sig vara fel. I alla fall delvis.
– Jag gillar själva hänget efteråt lika mycket som utmaningen i naturen, säger Pelle Stafshede och lutar sig tillbaka i en brutalt bekväm vildmarksstol som mer eller mindre går att vika ihop och stoppa i en ryggsäck.
– Jag skulle aldrig paddla till Svalbard eller något liknande. När jag jagar naturupplevelser ska det vara bekvämt och maten ska smaka bra.
Och maten smakar oftast alldeles utmärkt när man åker på en kajaktur med Pelle Stafshede. Godast brukar det bli när Pelle och hans kollega lagar mat från höften under guidade turer på Grönland.
– Vi utgår ifrån ett litet fiskesamhälle och tar med oss det som finns i den lokala butiken. Det kan vara myskoxe, lamm och säl som åker ned i proviantlådan. Sedan packar vi och drar iväg en dryg vecka. Max två mil om dagen, det räcker.
Pelle Stafshede pratar om sina äventyr som om han har paddlat i hela sitt liv. Nästan som att han föddes i en av sittbrunnarna medan kajaken skar genom en norsk fjord. Sanningen är att han bordade en kajak för första gången för bara sju år sedan. I Skåre. Han föll direkt för den sköna känslan och den omedelbara naturupplevelsen.
– Jag har testat på många olika saker, säger Pelle. Men hur jag har kunnat missa att paddla kajak är nästan lite märkligt. Jag är ju uppväxt runt vatten och har bott på Hammarö i sexton år.
Att det blev just kajaker var en ren tillfällighet. Efter jungfruresan i Klarälven gick det snabbt. Vips paddlade Pelle i en fjord och filmade snygga klipp för att sedan redigera ihop och skicka till kajakens tillverkare. En schysst grej för att visa att produkten hade fått ett nytt fan i Sverige. Tillverkaren svarade inte. Först när det börjat ryka ur öronen på grund av den totala tystnaden från tillverkaren fick Pelle klart för sig hur det låg till. Ingen skötte företagets kommunikation. De kunde bygga kajaker, men marknadsföringsmässigt var de en mumie. Exakt där tändes en gnista hos Pelle. Han skulle bli den nya intressanta uppstickaren som kombinerar snygg design i retrostil med ett modernt hållbarhetstänk bakom. Dessutom skulle hans företag synas. Överallt.
Med en bakgrund som ständig entreprenör vet Pelle hur en kommunikativ slipsten ska dras. Som projektledare för affärssystem, kodare, enhetschef och dessutom extremt tidigt ute med egen kioskverksamhet finns det inga begränsningar för vad Pelle klarar av när det gäller marknadsföring. Men sättet behövde vara spetsigt och anpassat. Att köpa helsidor i dagspress är inte rätt väg att gå om man vill sälja kajaker. Pelle har istället sett till att ro ihop ett kontaktnät med precision.
– Jag gjorde ett dokument där jag listade de viktigaste personerna i branschen och såg till att lära känna dem. Dels personligen och dels via sociala medier. Att ha ett nätverk är ett måste när man ska sälja en produkt som min.
Att koda ihop en läcker webbplats för sina produkter var heller ingen match för en gammal kodare som gjorde spel för mobiltelefoner innan vi andra ens visste vad en Iphone var. Webbplatsen osar av inspiration och sinnet för design rinner genom hela sidan. Man blir sugen att öppna plånboken och testa livet i en kajak på stubinen. Den fungerar dessutom som en virtuell anslagstavla över att kajakkarriären har gått bra. Mellan reklamfilmer för Volvo och läckra tidningsklipp från friluftsmagasin trängs utmärkelser för kajakernas design. Men så har Pelle också träffat mitt i prick med två saker.
– Retrodesign och hållbarhetsperspektiv – det är få samarbetspartners som inte gillar den kombinationen, säger Pelle. Och jag är tydlig med att jag vill förändra branschen från grunden. Det är kanske stora ord men man måste sikta högt.
Branschen Pelle pratar om är fylld av smuts. Plast, damm, fabriker – det mesta går att förbättra i en produktionskedja som i slutändan spottar ur sig miljövidriga produkter. Det behövdes en ny idé. Något som får kunden att höja på ögonbrynen. En USP vässad till sitt yttersta. Men hur kommer man på en sådan? Och hur får man kunden att välja en sådan kajak istället för att köpa den billigare hos någon friluftsjätte med slimmade produktionsled utan samvete? Lösningen fanns i Sysslebäck av alla ställen. Träspån i överflöd, lediga lokaler och dessutom en kommunledning som var beredd att satsa på något från den lokala faunan. Idén med att skriva ut kajaker med 3D-skrivare är genial ur många perspektiv.
– Råvaran finns på plats, den går snabbt att återanvända om det behövs och produktionen är unik vilket ger kommunikationen kring den ett försprång, berättar Pelle.
Så efter ett generöst bidrag från Tillväxtverket finns nu sedan fyra år en kajakfabrik i Sysslebäck. Utställningen ligger i Karlstad och försäljningen bara ökar. 2017 sålde Melkerkayaks 500 kajaker och siktet är inställt på det dubbla under 2019. 3D-printern som är fastsatt på en renoverad industrirobot har fullt upp. Idérikedomen har dock inte sinat. Pelle utvecklar hela tiden sin affärsverksamhet och siktar på att ta sig uppåt i segmenteringen. Toppklass är målet.
– Jag håller på att experimentera med linbaserad fiber att tillverka kajaker av, säger Pelle. Det i kombination med en bioplast som tas fram ur skalen från cashewnötter kommer att lämna ett minimalt miljöavtryck. Det gillar jag. Snyggt kommer det att bli också, färgar man linet turkost blir det brutalt vackert.
Pelle undersöker också hur skräp ifrån haven kan användas i produktionen. Eller skräp från det egna hushållet.
– Spökgarn som dumpats i havet kan man göra mycket av. Rensar man dem ordentligt går det utmärkt att återanvända plasten till andra saker. Och tänk vad kul om jag kunde erbjuda kunder tusen kronor i rabatt om de tog med sig tio kilo skräpplast när de beställer en kajak av mig.
Som sagt, idésprutan Pelle Stafshede är långt ifrån sinad. Men hur skulle han sammanfatta de tvära kasten som hans yrkesval skvallrar om? Efter fotograferingen under Hammaröbron där skejtkulturens pallett fått agera bakgrundsfond småpratar vi och då kommer det gyllene svaret som får både mig och fotograf-Kicki att fundera över om vi verkligen sysslar med rätt saker.
– Jag gillar när man kan ha sin livsstil som yrke, säger Pelle. Allt blir skönare då.
