Text: ANNIKA Foto: HÅKAN
Stationen ligger strategiskt bra till i kanten av båtklubben föreningen Lillängshamnen och vägg i vägg med Lillängshamnens Fiskrökeri.
Vi träffar stationschef Björn Nilsek och ställföreträdande chef Robert Selling som berättar lite om deras verksamhet här på ön. De är en del av den totala sjöräddningen i Sverige och i Vänern finns fem stationer. Förutom Hammarö är det Kristinehamn, Mariestad, Kållandsö och Åmål.
Stationen på Hammarö har den nordvästra delen av Vänern som sitt arbetsområde. Det kan dock hända att fler stationer larmas om det är skarpt läge för någon som befinner sig i sjönöd.
– Om den nödställde befinner sig mellan två upptagningsområden larmas båda stationerna ut som för vår del blir Kristinehamn, berättar Björn.
Utanför sjöräddningsstationen ligger en av de räddningsbåtar som de använder i verksamheten. Det är Rescue Hammarö som för dagen ligger beredd att ge sig ut om det larmas. Hon är en stabil båt som är 11,9 meter lång och har en topphastighet på 34 knop. Den andra båten som stationen har är just nu på verkstad, och under en presenning ligger svävaren Filou och väntar på att vintern ska anlända.
– Den går att använda även sommartid men den tar inte vågorna lika bra som båtarna gör så den får vänta tills vintern är här, och sen låter den väldigt mycket, berättar Björn med ett litet skratt.
Sjöräddningssällskapet består av enbart ideella krafter. Gänget på Hammarö består av ett trettiotal personer som är indelade i olika jourlag med 6-8 personer i varje. I varje lag ingår minst en skeppare som för befälet på båten. Att vara skeppare innbär att man är utbildad räddningsskeppare med behörighet och kunskap att föra och vara befäl på båten, övriga är besättningsmän.
Under vårt samtal kommer det fram att det är två mycket sjövana herrar vi träffar. De har varit på sjön sen barnsben och skaffat sig en lång erfarenhet av hur vårt innanhav Vänern uppför sig. Att de, precis som alla andra som går med i Sjöräddningssällskapet, har gått otaliga utbildningar känns tryggt.
– Vi har fått både fartygsbefäl klass 8 och maskinbefäl klass 8-utbildningar genom sällskapet, berättar Robert.
När larmet går har jourlaget en kvart på sig att inställa sig. Då träffas de i lokalen för en snabb genomgång innan de drar iväg.
– Då får man ett adrenalinpåslag och alla sinnen skärps, berättar Robert.
Att vara med i Sjöräddningssällskapet sker helt på ideell basis. Alla är välkomna men att ha vatten- och sjövana är ett stort plus. All utbildning man behöver sker internt för att passa verksamheten maximalt. Några kurser hålls på andra orter och då kan det bli så att man blir borta en helg.
– Sen är det bra att de som vill gå med och bli en av oss har lite scouttänk, att man vill hjälpa till, säger Björn.
Nu är det inte bara akuta larm de åker ut på. De har även en medlemsservice till sina medlemmar.
– Det kan ju hända att det blir fel på fritidsbåten som inte är akut och skarpt läge, då kan vi hjälpa till och för medlemmar är det gratis, berättar Robert.
De skickar med några förmaningens ord till alla som är på sjön.
– Se till att ni har drivmedel så det räcker. Ha på er flytväst och kolla vädret innan ni ger er ut. Ta förarbevis och gå en kurs i VHF för att ta ett VHF-certificat. Det kan rädda liv. Både ditt eget och andras, berättar killarna i kör.
