Text och foto: FILIP FALK
I denna krönika tänkte jag skriva lite om de skålgropar, eller älvkvarnar som de också kallas, som finns här på ön.
På Hammarö finns sju olika platser registrerade där skålgropar förekommer, och det finns säkert fler okända. Av de som jag har besökt så har jag inte lyckats hitta de vid Nystedts väg samt de vid Hammars Gravfält. Anledningen till detta är troligtvis att mossa växt över dem. Detta är generellt ett problem på de andra platserna också där jag bara lyckats återfinna en bråkdel av de som tidigare har dokumenterats på Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök.
Men vad är då en skålgrop? Jo det är en form av hällristning. Det är faktiskt den absolut vanligaste typen av hällristning som består av en grop som knackats in i en klippa eller större sten. Det är också den fornlämningstyp i Sverige som tillverkats och brukats under längst tid. De äldsta tros vara tillverkade under den senare delen av bondestenåldern, Neolitikum. De flesta är dock tillverkade under bronsåldern och man fortsätter även under Järnåldern. I vissa fall har de tillverkats så långt fram i tiden som 17-1800 tal. Det är alltså en tradition som varat i nästan 5600 år! I andra länder som Frankrike så finns det skålgropar som är hela 30 000 år gamla.
Men vad betyder de då? Det kan jag tyvärr inte ge något säkert svar på. Men då de har tillverkats under så lång tid och över ett så stort geografiskt område med olika kulturer så har de nog betytt olika saker för olika människor under olika tider.
Man har nedtecknat hur de användes i historisk tid. Man har bland annat offrat till älvorna, därav namnet älvakvarnar. Man smörjde in dem med fett så som smör. Kloka gubbar och gummor offrade ofta mynt och stål i dem för att kunna bota sjukdomar hos de ur allmogen som stod under deras vård.
Från Tissleskog i Dalsland finns en udda händelse nedtecknad. Under 1860 talet så var det flera svältår. Folket bad till Gud om hjälp att få ett slut på svälten. Då detta inte hjälpte så valdes en flicka och en pojke ut som fick utföra fertilitetsritualer på en häll med skålgropar. Detta var naturligtvis inget som man frivilligt berättade för prästen om.
1947 berättar soldaten Otto Hjelm som föddes i samma Tissleskog 1868 en liknande berättelse som hans mor i sin tur berättat för honom. Vissa har tolkat dessa berättelser som att man i Dalsland har bevarat ett ursprungligt sätt att bruka skålgroparna som skulle gå tillbaka 3 000 år till bronsåldern. Men vem vet om det faktiskt är så, och i så fall om detta är något man även sysslat med på Hammarö. Det visar i vilket fall att de har varit viktiga i människors föreställningsvärld långt fram i tiden.
Här på Hammarö finns två förekomster av skålgropar som är lätta att hitta. I anslutning till den gamla realskolan i Skoghall, som även innehållit Karlstad Hammarö Auktionsverk, till höger om huvudbyggnaden finns en barack. När denna byggdes påträffades skålgropar på lösa block som placerades vid kortsidan av baracken, där de nu ligger huller om buller med några fasta hällar som finns där. Totalt ska det finnas 50 stycken skålgropar här. De varierar mellan tre och tio cm i diameter och är mellan en och sju cm djupa.
En liten bit bort vid kortsidan av den gamla realskolan som vetter mot Skoghalls centrum ligger en stor häll. Inom en triangulär yta på 13 x 25 x 25 m finns hela 125 skålgropar! De flesta av dessa är tyvärr inte synliga på grund av mossa. Jag kunde bara identifiera några stycken. De är mellan fyra och tio cm breda och en halv till fyra cm djupa.
Vid östra Tye finns en liten förekomst av skålgropar på en plan häll som sticker upp ur en åker. På den två gånger två meter stora hällen finns skålgropar placerade på två rader. De är fyra till sex cm breda och en halv till en cm djupa.
I Jonsbol finns tre förekomster av skålgropar, egentligen är det fyra men jag räknar två förekomster som en då de ligger så nära varandra.
En av dem ligger i en villaträdgård på Rosenborgsvägen och en annan, som jag antar är övervuxen av mossa, på Nystedts väg. På andra sidan Lövnäsleden, vid Lidbacks väg, ligger Hammarös mest spektakulära skålgropsförekomst. Den är udda även om man sätter den i ett större sammanhang än bara Hammarön.
På en stor berghäll i röd gnejs sträcker sig ett avlångt stråk av kolsvart hyperit. Vid änden av hyperit-stråket finns en triangelformad hyperityta. Totalt finns här 32 skålgropar. De flesta är ristade på den svarta hyperiten vilket skapar en speciell effekt. Det är uppenbart att man tyckt att stråket är speciellt. Något som inte är helt unikt för hällristningar, som ofta förhåller sig till naturliga formationer i klipporna. Det svarta stråket påminner nästan om en orm eller en drake.
Det kan vara värt att tänka på att det är först under slutet av järnåldern och medeltiden som Hammarö blir en enda ö. Tidigare under bronsåldern så var det flera öar. Hällristningen med hyperit ”ormen” låg till exempel troligtvis vid vattnet när den skapades.
Hösten 2024 undersöktes hällristningarna vid Jonsbol av arkeologer från Värmlands museum som då rensade bort mossa. Man gjorde då nya fynd av hitintills okända skålgropar. Värt att nämna igen är skål-groparna på Hammars Gravfält, vilka jag inte har lyckats återfinna. Dessa är ristade på ett stenblock som är en del av en domarring. Det är en typ av grav som består av stora stenar placerade i en cirkel och är daterade till tidig järnålder. Skålgroparna kan naturligtvis ha ristats på stenen under bronsåldern och att den sedan har återanvänts i monumentet. Men det verkar för mig mer troligt att just dessa skålgropar är ristade senare under järnåldern, som en del i den kult som bedrivits här. Kanske offrade man till de döda förfäderna i graven genom att placera offergåvorna i groparna?
