Sedan ett år är vi självförsörjande på ägg då en liten grupp dvärghöns förgyller vår tillvaro. Men det är inte alltid det är glädje med djur. Ett par ruvande hönor, inne på sin andra kull, kanske inte riktigt lärt sig hur det ska gå till. En kyckling som börjat ta sig ur ägget hamnade utanför sin mammas värme gång på gång. Vi petade tillbaka den in under hönan och hoppades på det bästa. Efter många timmar och mycket googlande förstod vi att vi försiktigt kunde hjälpa den ut. Sagt och gjort, ur skalet kom den till slut, och efter ett par timmar i dotterns knä på badrumsgolvet, med en hårfön som torkade och värmde upp den, så hade vi en pipande krabat som inte riktigt ville stå på benen. En kväll i soffan med familjen och en natt under värmelampan hjälpte inte, dagen efter blev det begravning på gården. Kanske var det inte hönans fel egentligen. Det kanske var en kyckling som ändå inte skulle ha klarat sig. Ungefär samtidigt kläcktes en annan kyckling, så fem stycken små krabater har vi nu i redet. Håll tummarna för att det är hönor!
Vid begravningen hittade vi ett äppelträd i skogen. Måste ha stått där i några år, för det var ganska stort. Väldigt fina och goda äpplen blev till paj, och så kan livet också vara. Glädje och sorg, upp och ner och ibland allt på en gång. Och en annan liten kyckling i knät i soffan på kvällen.
Kristina
