Text: MARJA VÄNGESTAM, PAPER PROVINCE Foto: ANNICA ÅMAN, PAPER PROVINCE
Hammarö har fått påhälsning av klustret Paper Province som bjöd in till en eftermiddag i hållbarhetens tecken. Fyra föreläsare på scenen i Folkets hus pratade om den viktiga omställningen till det fossilfria samhället.
Minskat matsvinn viktigt i klimatkrisen
Helén Williams beskriver sin rädsla över att så många människor inte förstått klimatkrisen.
– Forskarnas strategi att vara tydliga men inte skrämmas har inte varit framgångsrik. Vi måste berätta fullt ut hur illa det är: Vi måste halvera alla utsläpp av klimatgaser under en tioårsperiod. Det finns ingen annan väg.
Maten som vi äter står för 30 procent av klimatpåverkan. Och en stor del av den maten slängs bort. Det är ett område där vi alla kan vara med och påverka.
– Många fler företag måste ta in matsvinnsaspekten när man utvecklar framtida förpackningar så att det inte blir svinn.
Helén Williams forskning handlar om förpackningen som tjänst för att komma till rätta med matsvinnet. På universitetet och ute i fält tittar de på olika funktioner: Hur lätt är förpackningen att tömma, hur länge håller produkten, vad skiljer förpackningarna åt, hur lätt är den att återförsluta, vilka storlekar är bäst…?
– Traditionellt har man tittat mycket på materialet och återvinningen – och det är fortsatt viktigt, men det är många fler funktioner vi behöver tänka på. Vi måste förstå hur konsumenterna gör för att veta vilka förpackningar som blir bäst ur miljösynpunkt.
Stora Enso satsar på skogen till hundra procent
Katarina Roos, Research Manager på stora Enso, pratar också om förpackningens roll för miljön.
– Globalt lever vi på jorden som om vi hade 1,7 jordklot medan vi i Sverige använder resurser som motsvarar fyra jordklot.
Befolkningen ökar samtidigt som kraven på förpackningar ökar med fler singelhushåll och mer färdiglagat.
– Fortsätter vi som idag så finns det mer plast än det finns fisk i världshaven år 2050. Men det finns hopp. Vi har skogen och Stora Enso satsar sina forskningspengar på den och har som mål att göra vätskekartongen helt förnyelsebar.
Katarina Roos visar upp flera nya produkter där fossila material fasats ut. Det är köksredskap tillverkade av en mix av träfibrer och sockerrörsbaserad bioplast, creme fraiche i kartong där koldioxidavtrycket halverats och burkar som liknar en traditionell läskburk men är tillverkade av kartong och återvinns som en pappersförpackning. Till den sistnämnda tillverkas kartongen på Skoghall och burken plastbeläggs i Forshaga.
– Den genererar 28 procent mindre koldioxid och 51 procent mindre fossila resurser jämfört med petflaskan. Men det räcker inte. Det är fortfarande lite plast i produkten. Vi behöver nya material och vi behöver använda större del av trädet. Det pågår mycket forskning kring hur det ska ske.
Melker Kayaks tillverkar kajaker av rester från sågverk
Pelle Stafshede, innovatören bakom Melkers Kayaks, har tagit fram en helt ny produkt; kajaker som tillverkas av träspån, en restprodukt från sågverken. Kajakerna printas ut med hjälp av en stor 3D-printer. Kajakerna kan skräddarsys direkt efter kundens mått.
Han berättar om de stora möjligheter som finns hos The Wood Region i Sysslebäck där han håller till med sin tillverkning. Anläggningen används som testmiljö för att hitta nya tekniker att förädla skogsråvaran.
– Ni som sitter med idéer och vill testa dem, kom till anläggningen och gör en prototyp. Era planer kan bli verklighet, uppmanar Pelle.
Löfbergs vill ha hållbarhet i hela kedjan
Anders Thorén, PR-ansvarig på Löfbergs, berättar att de lägger det mesta av sina hållbarhetsresurser i kaffeodlarländerna.
– Där är klimatpåverkan störst. Genom utbildning och direkt handel försöker vi förbättra utvecklingsmöjligheterna så att fler unga kan och vill odla kaffe.
Men det sker även mycket på hemmaplan.
– Vi jobbar med effektiviseringar och moderniseringar i kaffeskrapan. De senaste tjugo åren har vi fördubblat produktionen, men har samma energiförbrukning. Vi använder oss av bergvärme, sol och vindkraft.
Kafferostningen sker dock fortfarande med hjälp av gasol.
– Det är svårt att hitta alternativ till gasolen, men vi har försökt. Vi blandar i biogasol och får på så sätt ner klimatpåverkan.
Företaget satsar mycket på förpackningslösningar.
– Vi var först med att ta bort aluminiumet i kaffeförpackningar. Vi använder plast och papper istället. Nu vill vi få bort den fossila plasten helt och hållet. Tester med plast gjorda på rester från sockerrörsframställningen har slagit väl ut och år 2020 kommer vi att använda materialet i alla våra förpackningar, men inte fullt ut. Målet är att använda enbart förnybart och återvinningsbart material i alla våra förpackningar år 2030.
Bärstadsskolan och Mörtvägens förskola hjälper till
Under fikapausen kikar besökare och föreläsare på Bärstadsskolans arbete kring matsvinn. De har mätt och visualiserat matsvinnet i matsalen och även tillverkat en matta av udda strumpor. Och i foajén har ett gäng barn och personal från Mörtvägens förskola samlats för att visa att miljötänket kan starta tidigt. Barnen sprudlar av kreativitet och tillverkar saker av återvunnet material.
Evenemanget på Hammarö är en del i projektet Klimatsmart innovation som finansieras av Tillväxtverket.
Från vänster: Maria Hollander, Paper Province, Katarina Roos, Stora Enso, Helén Williams, KaU, Anders Thorén, Löfbergs och Pelle Stafshede, Melker Kayaks.
