Jag förstår inte.
Så har det blivit bestämt. 20:e november stängs asyl-
boendet på Sätterstrands vandrarhem. Jag säger det igen. 20:e november stängs asylboendet på Sätterstrand. Här har ett 70-tal asylsökande bott i ett år. Barnen har fått plats på förskolor och i skolor. De har lärt sig vårt svenska språk. Nya vänskapsband har knutits, både bland barnen och de vuxna. En del har fått praktikplatser för att ta sig ett steg närmare arbetsmarknaden. De acklimatiserar sig så mycket som de bara kan. Då rycks deras nya trygghet bort. De ska bort. Flyttas någon annanstans. Börja om på nytt. Igen. Nej, jag förstår faktiskt inte hur Migrationsverket tänker. Om de nu måste flytta, varför inte vänta till sommaren? Barnen slipper byta klass mitt i ett skolår och de vuxna hinner bli än mer förberedda för livet i sitt nya hemland. För jag hoppas att de får stanna här hos oss i vårt trygga Sverige.
Sen finns det saker man kan glädjas åt. Sommaren har varit fantastisk men nu är hösten här. Mörkret faller tidigare och tidigare och det är bara att gilla läget. Det finns ljus att tända. Äppelträdet är fullt med röda äpplen som bara väntar på att få tas om hand. Förstår du kopplingen? Mörka kvällar – mycket äpplen. Det kommer nog bli en del äppelpajsbakning…
