Med många färger på sin palett – Vi träffar Jennifer Lennartsson

Text ANNIKA  Foto: HÅKAN, PRIVAT

Den är rätt grå den här morgonen i november när vi träffar Jennifer. Men på något sätt känns det så mycket ljusare när hon möter upp oss. Det fullkomligt strålar om henne.

Jennifers lyskraft kommer inifrån, det är helt klart. Kanske beror det på var hon befinner sig i livet just nu. Men vi tar det från början.

Jennifer är uppväxt här på Hammarö. Föräldrarna gick skilda vägar när Jennifer bara var två år. Till en början bodde hon tillsammans med sin mamma och gick i skolan på Hallersrud fram till mellanstadiets slut.

– Skolan var väldigt av och på för mig då jag mådde väldigt dåligt och jag tyckte allt bara var mörkt, berättar Jennifer.

Varför hon mådde så dåligt i skolan har hon förstått nu, som vuxen.

– Dels hade jag stora problem med magen och sen är jag en person som tar åt mig mycket av känslor och energier runt mig. Idag vet jag att jag är en högsensitiv person, berättar Jennifer vidare.

Magen har hon fått ordning på idag. Det visade sig att hon faktiskt hade fysiska problem som efter en operation gjorde livet lättare för henne.

Föräldrarna skaffade nya partners och Jennifer fick syskon både hos sin mamma och sin pappa. När skoltiden blev för jobbig hemma på Hammarö tog hon därför beslutet att flytta hem till sin pappa som bodde i Kil. Efter ha avslutat högstadiet valde hon att gå Musikallinjen på friskolan Fugik. Här blev det mycket sång och dans och även en del körsång. Men Jennifer kände ändå att hon inte hade hamnat riktigt rätt i livet och valde att fortsätta studera. Den här gången stod valet till att bli undersköterska med inriktning mot psykiatri. Hon brinner för att hjälpa andra människor.

– Jag vill inspirera och öppna upp för människor och berätta att man inte alltid måste göra som alla andra, utan gå sin egen väg, säger hon.

När Jennifer mer och mer förstod sig själv i sitt mående så började hon även att söka alternativa vägar för att må ännu bättre. Hon kom då i kontakt med healing. Det var också en väg in till den spirituella världen för henne. Hon förstod att den delen också har ett finger med i helheten med det fysiska och psykiska välbefinnandet. Den här insikten gjorde att hon idag även har gått och utbildat sig till Reiki healer. Den andliga biten är viktig för henne och hon mediterar och yogar dagligen.

Så kom hon då fram till frågan om vad hon ville hålla på med i yrkeslivet. Egentligen. Svaret kom och var ganska självklart. Hon skulle starta och driva ett eget företag. Tanken var att HealaDig Karlstad, som hon döpt firman till, skulle erbjuda massage, healing och kbt/act coachning, som hon också utbildat sig i, men nu har hon hittat ytterligare ett försörjningsben att stå på. Sitt måleri. Meningen är att dessa bitar ska få ta lika stora delar av hennes arbetstid framöver.

Kreativ har hon varit sedan barnsben. Hon har skrivit mycket och har kvar texter som hon skrev redan som 10-åring. Själva målandet tog fart för bara några år sedan då hon behövde fylla ut en plats på väggen där hemma. Sen hade måleriet henne fast. Och Jennifer har nått stor framgång under den relativt korta period hon hållit på att måla tavlor.

– Just med konstsidan så tror jag att jag kommit så här långt hittills för jag vågade visa upp mig och det jag gör offentligt. Jag tror ju på affrimera-spirituella saker där man sänder ut sina önskningar. Och jag trodde på det och jag ville det så himla mycket så det bara hände, berättar Jennifer med ett skratt.

Hennes tavlor är färgsprakande alster och målade i en abstrakt stil. Hon använder både penslar och fingrar när hon skapar för att få in den rätta känslan i varje alster. Varje tavla är också väldigt personlig och har ett känslomässigt band till henne och förses alltid med en liten text eller dikt som följer med tavlan. 

Hennes instagramkonto har öppnat upp många dörrar för henne när det gäller konstnärsbiten. Sin första tavla sålde hon redan efter två veckor till en kund i Stockholm. Tavelförsäljningen har nu tagit fart ordentligt. Jennifer har även visat upp en del av sina alster hos en frisör inne i Karlstad, haft vernissage och en av hennes tavlor hänger inne på ett av hotellen i Karlstad. Hon är även presenterad i det konstprojekt inne i Karlstad som visar upp konst i en del skyltfönster.

Nästa stora framgång för Jennifer när det gäller konsten blir att få visa upp sig i Paris.

– Jag blev kontaktad på mitt instagramkonto av Van Gogh galleriet som ligger i Madrid. De undrade om jag ville vara med på en utställning som de ska anordna i Paris, det är helt sjukt, skrattar Jennifer.

Jag nämnde förut att Jennifer brinner för att hjälpa andra. Det märks till exempel genom att hon är engagerad i RIA där hon bland annat varit med samlat in kläder. Idag utbildar hon sig till volontär för att kunna göra ännu mer och hon är noga med att lära barnen hur viktigt det är att hjälpa andra. Hon har också startat en fond dit femton procent av varje såld tavla går för att kunna hjälpa andra.

Nu väntar Jennifer på att få starta upp företaget på riktigt. Lokal har hon fått tag i på Herrhagen och den ska hon dela med kompisen Sara Bood som hon lärde känna när hon började upptäcka detta med healing. Här kommer tjejerna att ge olika behandlingar och hit kommer även Jennifers ateljé att flyttas.

Jennifer utsöndrar ett stort lugn och känns idag väldigt harmonisk. De tuffa åren hon hade som barn ligger bakom henne. Under vårt samtal återkommer hon ofta till sin stora familj som ställt upp och funnits där för henne genom åren. En familj som idag mist en av hennes stora ledstjärnor genom livet, hennes mormor.

– Mormor Maj och jag stod varandra väldigt nära och det var en stor förlust, inte bara för mig utan för hela släkten, när hon dog för något år sedan, berättar Jennifer.

Idag lever Jennifer med sin man Marcus som hon varit gift med i ett år och tillsammans har de två barn. Ian som är fyra år och Maj som är två och döpt efter Jennifers älskade mormor. Marcus läser till ingenjör och jobbar lite samtidigt. Jennifer säger att de är väldigt olika. 

– Han är lugn som en filbunke och jag kan vara ett riktigt yrväder. Där någonstans balanserar vi upp varann. Marcus är min största stöttepelare i livet och jag har aldrig känt mig tryggare med någon annan. Han ser mig och tror på allt jag gör. Han är med på alla mina galna och roliga projekt som jag drar igång och vi har alltid väldigt kul tillsammans! Vi är ett team! Det är viktigt för oss, teamwork, avslutar Jennifer.