Minns du din barndoms jular?

Det finns minnen som dyker upp och lyser lite extra klart så här i juletid. Kommer så väl ihåg när vi satte igång med julpysslet där i barndomshemmet. Bara det att få följa med och inhandla det som behövdes var ett äventyr. Tunnelbanan in till city, åka rulltrappa och sen få vara med och välja ut vilka pysselsaker som skulle inköpas och vilket godis som skulle vara i smällkaramellerna. Ja, vi
gjorde nya varje år. Som vi vek de där silkespapprena och klippte fina fransar. Det klistrades bokmärken på och små guldstjärnor. Blundar jag kan jag än idag känna prasslet av pappret och känna doften av björnklistret. När allt var färdigt åkte det ner i en låda för att invänta dagen före julafton då granen skulle kläs. Inte en enda dag tidigare. Det är skillnad mot idag då många tar in granen redan till första advent.

Själva julafton firades med närmaste släkten. Tomten kom och det var alltid pappa som gick ut och skulle köpa tidning och som alltid missade att tomten varit där. Konstigt att jag aldrig genomskådade det där. Julklapparna var inte så många men oftast var det något man önskat sig länge som låg i något av paketen. Glömmer aldrig min första barbiedocka. Vilken lycka! 

Så kom nyår. Några av familjens bästa vänner kom hem till oss och vår lilla etta som vi då bodde i. Det var trångt och gemytligt. Vad de vuxna drack har jag ingen aning om men för oss barn var det lycka när vi fick sockerdricka. Det fanns inte så mycket att välja på då som nu men sockerdricka, det var fest det! Ett av de starkaste minnena från just nyår var när raketerna skulle tändas. Inte gick de vuxna ut inte. Nej, sköt raketer gjorde man från något fönster i lägenheten. De flesta gjorde tydligen så då. Vid ett tillfälle kunde det ha gått riktigt illa. En raket tändes på och släpptes ut. Den for iväg, gör en tvärvändning och kommer in genom fönstret igen i full fart. Gardinen tog eld. Det gick bra den gången men jösses vad rädd jag blev. Skräcken för fyr-
verkerier sitter kvar än idag.

Idag vet jag hur viktigt det är att skapa traditioner och ta vara på tiden med barnen när de är små. Minnena sitter kvar hela livet och bär kanske frukt den dagen de själva skaffar familj. Det är nog just bara därför jag gillar julen så.

Ta nu hand om varandra och ge er en god och fröjdefull jul.

Annika