Jag vet att det finns de som anpassar hela sin semester till OS och TV-sändningarna därifrån. Och visst är det spännande att följa den svenska truppens med- och motgångar. Inte motgångarna kanske men de måste man också räkna med. I år tyckte jag framförallt synd om våra fantastiska hoppryttare. Hela laget tillhör ju världseliten men i år var det ribba ut för hela gänget. Det var ju inte så att de red som krattor, tvärt om. Både ryttare och hästar var i toppform men hade inte turen på sin sida. Sen fanns de som stod upp och gjorde så fantastiska prestationer att man inte trodde det var sant. Jag har nog inte tittat på så mycket pingis som under detta OS. Vilket pingislag med Truls i spetsen!
Och ska man nämna OS så får man ju inte glömma att nämna våra guldhjätar Sara Sjöström, David och Jonatan i beachvollybollen, och vår fantastiska Armand Duplantis. Denna kille! Vad han presterar gång på gång. Så imponerad av det han gör. Det är bara att gratulera dessa guldhjältar och övriga topprestationer i den svenska truppen.
Här om dagen när jag trött som en koala, ja de sover rätt mycket, rattar bilen mot jobbet ser jag en sak som får mig att le hela dagen. I korsningen, där jag har förkörsrätt, kommer från vänster en motorcyklist. Denna mc-knutte är helt klädd i svart och på huvudet en svart hjälm med två långa vippande kaninöron. Ja, precis. Ni läste rätt, kaninöron! Jag tror hen såg att jag började skratta för jösses vilken show det blev. När vi kom ut på huvudleden blev jag omkörd av denne filur och hen fortsatte showa. Bakifrån såg hen ut som Musse Pigg med utdragna öron. Tack du okända! Du gjorde min dag. Jag ler fortfarande.
Annika
