För ungefär ett år sen skrev jag om min sambos del av släkten som är ute i lite väl god tid inför julfirandet. Kort återberättat är julen 2017 redan planerad och klar i minsta detalj, och det sedan en lång tid tillbaka. Julklapparna är inslagna, sigillerade och rimmet väntar på att bli läst. Men inte för mig. Inte för oss. I år kommer vårt fokus ligga på andra saker. Vi väntar ju vårt andra barn, nu i början på december. Vårt andra barn för mig in på saker vi fick höra när vi väntade vårt första barn för snart tre år sedan. ”Nu är friden över. Nu får ni inte sova längre. Alls. Nu kan du inte titta på lika mycket fotboll längre, Johannes. Nu får ni ingen tid över till annat”. Men det var inte så farligt, egentligen. Vår dotter sover bra, äter bra, och leker bra. Jag märker att en del runtomkring oss har haft lite svårt att ta det. Har man själv haft ett helvete utan sömn och fritid ska väl alla andra småbarnsföräldrar gå igenom samma sak. Inte mer än rättvist. Så nu, när vi väntar vårt andra barn, får vi höra saker som: ”Nu är friden över. Nu får ni inte sova längre. Alls. Nu kan du inte titta på lika mycket fotboll längre, Johannes. Nu får ni ingen tid över till annat”.
Även om jag är helt klar med att alla barn är olika så har vi själva en ganska lättsam inställning till hur saker och ting ska vara och fungera när man lever med barn. Och vad vi vill fortsätta göra i livet och inte. Gilla läget, något jag hörde allt för ofta i lumpen när jag surrade utrustning på lastbilen i 34 minusgrader uppe i Älvdalen, frös fast i mig.
Men, vad gör man inte om man tycker att man har för mycket tid över och för lite saker att fylla den med. Eller om man tror att livet med ett andra barn kommer gå som en dans, en-bart baserat på att det gått så bra med det första. Eftersom sambon inte vill sälja huset och börja renovera ett nytt objekt så fick jag tänka om. Och i all hast anmälde jag mig till ett triathlonlopp. Loppet är först till sommaren, men det är nu jag lägger grunden till formen. Cykel 5-10 mil i veckan följt av ett par mils löpning. Simningen har jag inte kommit igång med än, men å andra sidan är det snart dags för babysim igen. Vill man, så går det att kombinera.
Ganska snart efter jul är det dessutom Vinter-OS. Och innan dess, den hektiskt roliga perioden i Premier League. Bara att hoppas på att den här julen inte tar knäcken på mig.
// Johannes
