Antal Ja mot antal Nej. Eller i förhållande till antal närvarande ledamöter.
Eller varför inte både och?
De gängse ordningen i kommunfullmäktige är att majoriteten bestämmer. Dock kan en minoritet tillfälligt stoppa ett beslut från att klubbas igenom och få ärendet utrett lite mer. Möjlighet till det som vanligen kallas minoritetsåterremiss kräver stöd från minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Och det var just det som skedde vid september månads fullmäktige i Hammarö kommun. Siw Gidlöf (S) begärde återremiss och ärendet avgjordes genom omröstning med siffrorna 14-0 då samtliga 17 ledamöter i den sittande majoriteten; (M), (C), (FP), (KD) och (MP) avstod från att rösta.
Detta resultat kan tolkas på flera sätt. 14 röster av totalt 31 röstberättigade innebär att beslutet togs av en minoritet. (S) menar å sin sida att röstsiffrorna 14-0 talar för beslutet togs med enkel majoritet, det vill säga fler Nej-röster (för återremittering) än Ja-röster (för att ta beslutet samma dag).
Huruvida beslutet togs av en majoritet eller en minoritet är av stor betydelse i nästa skede där (S) åter kan begära att ärendet återremitteras, men då som minoritet (se separat text: https://www.hammaronytt.se/va-fragan-kan-remitteras-igen/).
Frågeställningen bygger alltså på hur eller när nedlagda röster ska räknas. På begäran av HammaröNytt har Hammarö kommun, med stöd från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tagit fram sin tolkning av kommunallagen. Och den ger stöd åt att beslutet kan betecknas som en minoritetsåterremiss med formuleringen ”Beräkning (av röster, reds anm.) sker då av hur många som har begärt en återremiss i förhållande till antal närvarande på mötet”.
Stig Montin, professor i offentlig förvaltning med inriktning mot kommunal politik och förvaltning vid Förvaltningshögskolan i Göteborg är av en annan åsikt.
– Som jag tolkar det så räknas inte nedlagda röster, vilket betyder att förslaget antogs med enkel majoritet, menar han.
En annan jämförelse kan göras med riksdagen (som dock styrs av andra lagar men som kan ses som ett fullmäktige på makronivå). Där räknas inte nedlagda röster till någons sidas fördel. Inte heller när det är fråga om så kallad återförvisning till utskottet (motsvarande återremittering) som även här kräver ett stöd av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enligt Riksdagens informationstjänst är reglerna tydliga: Antal Ja vägs mot antal Nej.
Så frågan – till slut – kanske är om beslutet i fullmäktige både togs av en minoritet OCH en majoritet. Och om så är fallet: Vilken sida väger tyngst? Och vem ska avgöra det?
Så säger kommunallagen
Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet. För […] återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. (5 kap. 36 §)
Om inte något annat är föreskrivet, bestäms utgången genom enkel majoritet. (5 kap.43 §)
