Text: ANNIKA Foto: KRISTINA
Under vår intervju med oktobernumrets huvudperson kommer det fram en person med många bottnar. Jörgen Esslinge är bra mycket mer än ansiktet utåt för Träteknikerutbildning i Hammarö, TTU.
Det svänger rätt bra om Jörgen. Och det har det gjort ända sen han började tulta omkring i trakterna runt Trollhättan där han föddes. Uppväxten blev däremot i Brålanda på sin fars föräldragård dit han flyttade i fyraårsåldern.
Sen några år tillbaka spelar Jörgen trummor i The Mystery Band. Här hamnade han efter att ha svarat på en annons där bandet sökte en trummis. Med dagens sättning spelar de rockcovers från mestadels Status Quo. Nu var det inte så självklart att det var rock Jörgen skulle hålla på med. Han började sin musikerkarriär redan i sexårsåldern och man kan väl säga att det är hans mamma som är orsak till det. Hon var med i ett sygäng som varje år runt trettonhelgen anordnade en stor fest i Eriksta bygdegård.
– Dit kom damernas familjer och alla hade med sig mat och så var det livemusik till dansbandet Stig-Inges, berättar Jörgen.
Dragspelaren i bandet frågade den då sexåriga Jörgen om han ville gå upp och prova trummorna och spela tillsammans med dem.
– På den tiden var jag blyg och jag vet än idag inte vad som fick mig att våga, men jag gick upp och spelade en låt med bandet inför all denna publik, berättar Jörgen.
Även om Jörgen själv inte minns det så måste han ha gjort succé. Han fick nämligen frågan om att spela med bandet på festen året efter igen. När han sedan i åttaårsåldern fick möjlighet att köpa ett trumset var vägen till att bli trummis spikrak. Och han är helt autodidakt.
I tioårsåldern var han med och startade dansbandet Patrix. Bandmedlemmarna var alla i
samma ålder och det måste ha sett rätt komiskt ut att det stod en grupp småpojkar och spelade dansbandsmusik för den mogna publiken. För spelningar det fick de, bland annat på Eds Turisthotell där de fick återkommande bokningar. Vid elva års ålder släppte de sin första singel.
Men det var inte som musiker Jörgen ville arbeta i sitt vuxna liv även om musiken varit en stor del av honom under alla år. I stället var det slöjdlärare han satsade på och gick Träteknisk utbildning på gymnasiet. Då var man tvungen att göra praktik ett år inom metall vilket han gjorde på skolan där han gick. Men även minst ett år inom i trä, och den gjorde han i Melleruds Snickerifabrik där han sedan blev kvar och arbetade några år. 1990 kom han in på Lärarhögskolan i Linköping. Nu var målet att bli slöjdlärare i hamn och sina första år i yrket gjorde han i Trollhättan. Nästa anhalt blev Hammarlunden och Mörmoskolan tills den nya läroplanen trädde i kraft.
– Då jag var sist anställd och slöjdtimmarna skulle bli färre i den nya läroplanen blev jag helt enkelt uppsagd, berättar Jörgen.
Av en slump fick Jörgen reda på att det fanns en sommarkurs som hette Från stock till stol på Hammarö Gymnasium, ämnad för slöjdlärare. Där kom han i kontakt med och lärde känna programansvarige för träprogrammet Bo Öster. Det blev så att Jörgen fick vara i lokalerna på kvällstid och jobba med egna projekt när Bo var där med sina gymnasieelever. Under sin sex månader långa uppsägningstid bad Jörgen sin arbetsgivare om att få bli placerad på Hammarö Gymnasiums träutbildning. Bo Öster tyckte samarbetet fungerade så bra att han såg till att fixa extra timmar till Jörgen så mycket han kunde.
Så blev han erbjuden ett jobb från en privat arbetsgivare att under cirka ett år utbilda tjejer i glesbygden inom trä. Då åkte han mellan Glava, Högboda och Torsby och körde grundutbildning med de här brudarna. Samtidigt såg han till att ha några timmar kvar på skolan för att inte tappa kontakten. Utbildningen med tjejerna gick så bra att en ny kurs skulle starta året efter, denna gång skulle den vara stationerad i Kil.
– Då fick jag uppdraget att starta upp ett helt snickeri där med alla maskiner och sådant som behövdes, berättar Jörgen.
När den här kursen började närma sig sitt slut 1998 fick Jörgen erbjudandet om en fast tjänst på Hammarö Gymnas-ium som han gladeligen tack-ade ja till. 2014 bestämde sig Karlstad/Hammarö för att lägga ner industri- och träprogrammet. Att flytta utbildningarna till annan plats skulle bli allt för kostsamt och därför skulle de bort. KTC, Karlstad Tekniska Center, som har YH-utbildningarna i Karlstad, hade då sina praktiska utbildningar på Hammarö Gymnasium och Jörgen var deras lärare.
När beslutet om nedläggning-en kom beslutade sig Bo Öster och Jörgen för att ta över anläggningen och starta en egen skola.
– Vi var tvungna. Det går inte att starta upp en sådan här anläggning igen. Vi gick helt sonika till kommunen och bad om att få ta över verksamheten, berättar Jörgen.
De båda herrarna såg potenti-alen för skolan. Även om det var svårt att fylla gymnasieutbildningen så fanns YH-utbildningen via KTC kvar, så elevunder-laget var de inte speciellt oroliga för. Behovet av duktiga medarbetare inom träindustrin är stort, framför allt här i Värmland med all denna skog och skogsindustri som vi har här.
– Och vi utbildar våra elever i hela kedjan, från stock till färdig produkt, säger Jörgen.
TTU ger sina elever en bred ut-bildning och antalet elever som får jobb efter skolan ligger på 80–90% vilket är väldigt högt. Idag har de även Yrkvux-SFI-kurser som pågår under ett och
ett halvt års tid. Då läser elever-na SFI två dagar i veckan och övriga dagar är det träutbildning som gäller. Det går med andra ord riktigt bra för den trätekniska utbildningen här på
Hammarö som numera är riks-känd och visar på att Jörgen och Bo satsade på rätt kort. Idag driver Jörgen skolan själv då Bo gått i pension sedan några år tillbaka.
Sitt yrkesliv ägnar han alltså åt trä i alla dess former och på fritiden spelar han musik. Han har gjort en del inhopp som trummis i några av Sveriges mer kända dansband, som till exempel Jigs. Hammarö har han bytt bort som bostadsort och bor numera i Skattkärr där han och frun Anette hittat sitt drömhus. Det är en stor trävilla med massor av snickarglädje i allehanda former som måste göra vilken slöjdlärare som helst helt lyrisk. Tillsammans har de två tvillingpojkar som älskar att vara ute och fiska tillsammans med sin pappa.
– Vi har en sommarstuga i Mellerud där vi har en båt som vi ofta är ute och fiskar från. Jag tror vi har lika roligt alla tre, avslutar Jörgen.
