Text: MARITA, GÄSTKRÖNIKÖR
Serengeti, riksrevisionsverket, emedan, oinskränkt, sommarbris, oemotståndlig, karaktär, svårforcerad, maklig, härad, skurlov, konstapel, ömhet, falsarium, genomtänkt, avslutat, sargassohavet, jag kan hålla på hur länge som helst och lista ord. Ord jag inte kan emotstå. Ord som säger så mycket mer än själva ordet. De är goda att ha i munnen. Är jag knäpp? Den frågan har väl ett mått av understatement i sig, det är klart jag är, ordknäpp, men jag är i gott sällskap. Jag inbillar mig att det finns en och annan ordnörd därute.
Ordnörderi är en angenäm syssla, det pågår i skallen hela tiden utan att man aktiverar den. Plötsligt blir man medveten om att det har fastnat något på radarn. Sanslös till exempel, bara poppar upp och kvalar in på topp femtio. En del försvinner över tid men kan dyka upp igen. Ett sådant ord är riksrevisionsverket. Ingen skön poesi snarare diskbänksrealism och det är väl därför som det fastnat ty jag har en förkärlek för just den genren och så bara ordet, smaka på det. Disk-bänks-realism. Det luktar 70 tal, progressiv kultur, upp med sanningen på bordet, kalla skam vid rätta namn, ingen försköning här inte.
Så där kan man hålla på och dissekera när andan faller på och precis som med allt annat nörderi så kan man helt säkert överleva utan att ägna sig åt denna syssla.
Men varför vandra i öknen när man kan vältra sig i ordens regnskog?
// Marita
