Text: KRISTINA Foto: HÅKAN, PRIVAT
Vi känner Nettan som drottningen av blommor, men hon är mer än så. Hon har familjen i fokus, stort bil- och djurintresse och skrattet är aldrig långt borta.
Nettans växte upp här på Skoghall med ett avbrott för Uppsala innan familjen flyttade tillbaka.
Sedan blev det Skåre och senare Högboda där hon fick en egen häst. Hon red ofta tillsammans med travhästarna, och var ofta med och selade och körde även dem.
– Vi var ett gäng tjejer som red mycket ihop, vi red till och med på travhästarna ett par gånger i månaden för att de skulle få ha lite roligt, minns Nettan.
Hon tränade både dressyr och hopp, men tävlade inte gärna.
– Jag är ingen tävlingsmänniska. Jag har ställt upp i några få amatörtävlingar, men jag tycker inte om det, berättar Nettan som fortsatte rida i många år.
Som femtonåring flyttade hon hem till sin dåvarande pojkvän och de bodde hemma hos hans föräldrar i Kil. Nettan gick ett år på ekonomisk linje i Karlstad innan hon hoppade av och sökte floristskolan.
– Det var väldigt svårt att komma in, det fanns bara en i hela Sverige på den tiden, i Norrköping, berättar Nettan.
Hennes medelbetyg på 4,2 räckte inte, för att komma in krävdes 4,8. Men man kunde praktisera och få 0,2 poäng per månad, så Nettan var länge på en blomsterhandel i Karlstad innan hon kunde söka in.
– Floristskoletiden blev den roligaste i mitt liv, två terminer på ett elevhem i Norrköping, skrattar Nettan.
Den nybakade floristen flyttade in i en lägenhet på Vidön och fick anställning på Asplunda handelsträdgård. Två och ett halvt år senare tyckte ägaren att Nettan, då 21 år, skulle ta över, och så blev det. Butiken döptes om till Nettans Blommor och handelsträdgården avvecklades. Butiken flyttades till Gamla Hovlandavägen där den var kvar i 28 år. 2019 stängde blomsterhandeln Lavendel på Skoghall och Nettan valde att flytta till den lokalen på Clevevägen i slutet av september 2019. Nu har Nettans funnits i över 36 år.
Som 20-åring blev Nettan tillsammans med Peter ”Pyret” Andersson.
– Vi hade känt varandra i några år, och när vi var ute och festade så brukade Peter oftast köra. Min lägenhet var alltid slutstation och han hängde med upp och drack te i mitt badkar på nätterna. Vi hade väldigt roligt, skrattar Nettan när hon minns tillbaka.
Pyret flyttade in direkt de blivit ihop och de bodde i lägenheten ett par år innan de köpte huset de bor i idag.
– En kund nosade med mig om jag hade någon trädgård, och när hon fick veta att vi bodde i lägenhet så tyckte hon att vi skulle köpa hennes hus, berättar Nettan.
På den tiden cruisade de ofta inne i Karlstad i Peters Camaro, och en lördagskväll tog de vägen förbi huset. Tanten var då ute i trädgården och vinkade in dem.
– Vid tiotiden på lördagkvällen tittade vi på huset, och på tisdagen var köpet klart, skrattar Nettan.
Paret gifte sig 1988, och elva månader efter kom första dottern, Felicia. Sedan kom Simon 1992 och Ilda 1994. Alla barnen har varit djurtokiga, men Ilda tog priset.
– Hon fick en ny cykel och sin första råtta när hon fyllde sex år. Cykeln brydde hon sig inte om för fem öre, men råttan för tjugo kronor med röd rosett runt halsen, den var värd den. Och fler blev det, till slut hade hon en hel farm. Och så blev det kaniner, chinchillor, hamstrar, sköldpaddor, katter, hästar, hundar, dansmöss och en ökenråtta, skrattar Nettan.
Redan som fyraåring började Ilda rida och fick sin första häst när hon var elva. Den skulle ridas till och Nettan slutade då rida lektioner.
– När hästen var tillriden och utbildad lånade jag hem en gammal travhäst och red tillsammans med Ilda länge innan jag vågade släppa henne själv, berättar Nettan.
Bilar är ett stort intresse som paret delar.
– Min pappa var en fantast av amerikanare, och vi har tre gamla bilar vi åker runt i, berättar Nettan.
Sedan 33 år har de en Chevrolet Malibou Classic -76 som Nettans pappa en gång gjorde iordning. En gammal Amazon -61 vårdas också ömt samt tjänstgör ibland vid blomsterbud till mångas stora glädje, och för bara ett par år sedan köpte de en mercedesbuss -82 som de använder som husbil.
– Premiär-turen blev till en bilträff i Falkenberg, berättar Nettan.
Bilträffar är något hon längtar efter, pandemin har ju satt stopp för dem ett par år. Nu är det mest hundpromenader och lite pyssel med hästarna som är inhyrda i stallet som gäller på fritiden. Första egna hunden, Roxy, var en hund familjen hjälpte till att passa. Men ägarna klarade inte av henne, hon blev omplacerad men kom tillbaka flera gånger.
– Jag kunde inte begripa varför, vad de gjorde för fel. Hon var ju jättesnäll. När hon skulle omplaceras igen mådde jag väldigt dåligt över det och tyckte att vi skulle behålla henne. Peter ville absolut inte ha någon hund, men Simon övertalade honom, och så blev det, berättar Nettan.
Nettan ville ha en fin avkomma efter Roxy.
– Ilda och hennes kille Sebastian ville ha en valp de också, men de hade ju precis blivit ihop, så
det skulle lika gärna kunna bli vår hund i slutänden. Så vi valde inte ut någon till oss själva, berättar Nettan.
Men Peter, som absolut inte ville ha fler hundar, blev väldigt förtjust i hannen Stitch. Varje gång någon kom för att kolla på valparna så gömde han undan honom.
– Han hade nog bestämt sig tidigt, och Stitch blev kvar. Och en av valparna kom tillbaka efter ett och ett halvt år efter att matten blivit sjuk, så den behöll vi, berättar Nettan.
Dessutom finns Tindra, en liten blandrashund, i familjen.
– Hon bestämmer över de andra hundarna, liten som hon är, skrattar Nettan.
Förra året fick de ta bort Roxy på grund av hög ålder, men Nettan och Pyret har alltså två hundar kvar efter henne, och en som bor hos Ilda och Sebastian.
Paret har nu varit tillsammans i 38 år. Men när barnen var små hade de lite olika åsikter.
– Peter tyckte att barnen skulle få träna obegränsat medan jag tyckte de skulle ha någon dag hemma med lugn och ro. Kalendern var ju fullspäckad. Till exempel fick Ilda spela tvärflöjt i full bandymundering för att hinna med bandyträningen direkt efter. Och Peter tränade dem, de tog faktiskt SM-guld två gånger med ett års mellanrum, berättar Nettan.
Blomsterintresset kom tidigt, och Nettan vet inte riktigt var det kom från.
– Jag gillar det kreativa skapandet, färg och form, och att göra människor glada. Alla blir ju glada av blommor. Sen får vi ju även hjälpa till vid sorg, det är också en viktig del, berättar Nettan.
Men träd och buskar är inte lika roligt tycker hon.
– Det är många som tror att det är samma sak, att vi är trädgårdsmästare också, men jag kan ju inte svara på hur man beskär plommonträd och så. Det är många som tror att jag kan allt, skrattar Nettan som är florist och krukväxtbotaniker.
