Text:KRISTINA Foto:HÅKAN
Stora Enso Skoghalls Bruk planerar för en ny deponi. Den befintliga på Vidön kommer enligt beräkningar vara full vid utgången av 2023. Platsen de planerat för är på en industritomt, även den på Vidön.
Det är till 80 % grönlutslam som ska deponeras, en restprodukt från sulfatmassatillverkningen som inte till fullo kan materialåtervinnas. Det är inget miljöfarligt material men det kan heller inte spridas hur som helst, utan måste hanteras enligt lagar och förordningar.
– Vi återvinner en del av grönlutslammet, till exempel för att sluttäcka nedlagda deponier, som ett tätskikt. Och särskilt bra är det i gamla gruvdeponier som kan ge surt lakvatten från regn. Eftersom grönlutsslammet har högt pH förhindrar det urlakningen. Men vi har inte avsättning för den mängd vi får utan måste hantera den, berättar Margareta Sandström, miljöchef Stora Enso Skoghalls bruk.
Enligt gängse ordning informerade de om planerna och det kom många reaktioner från boende i närheten av den planerade platsen.
– Så gör man alltid när man gör en tillståndspliktig verksamhet. Man börjar med ett samråd, alltså en period då man tar in synpunkter. Man sätter in en annons i tidningen och berättar om sina planer och förklarar hur allmänheten ska få tag i mer information, berättar Margareta.
Kommuner, myndigheter och allmänhet fick möjlighet att opponera sig fram till och med 8 oktober. Och ett digitalt samrådsmöte med allmänheten genomfördes 29 september. Många frågor och synpunkter kom fram, och de flesta berörde placeringen.
– De boende vill inte att deponin ska ligga på Vidön. Vi vill inte göra oss ovänner med kommuninvånarna men samtidigt måste vi göra rätt ur miljöperspektiv och placera deponin på ett vettigt ställe som följer alla lagar och regler, berättar Margareta som nu samlar ihop alla frågor och synpunkter vilka ska bifogas i ansökan.
Efter mötet beslutade Stora Enso att försöka hitta en alternativ placering för deponin. Detta innebär att ett nytt samråd inleds, och om närboende berörs även där kommer ytterligare ett samrådsmöte med allmänheten att genomföras.
Grönlutslammet vill de helst ska deponeras i närområdet för att minska transporter, underlätta tillsyn av deponoin samt för att kunna utnyttja brukets vattenreningsverk.
– Det kommer gå cirka fem bilar per dygn som mest under de perioder vi blöder ut mer. Och lakvattenhanteringen blir bäst om deponin ligger nära, då kan vi pumpa det till brukets avloppsvattenrening och få en ovanligt bra rening, berättar Margareta Sandström. Enda nackdelen på Vidön är att det är förhållandevis nära bostäder. Men området är planlagt som industri och är vårt framtida expansionsområde, fortsätter Margareta.
Tillståndsmyndigheten kommer i ansökan även få ta del av synpunkter och frågor från Hammarö kommun, Karlstad kommun och de berörda myndigheterna Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) samt Havs-och vattenmyndigheten.
– Hammarö kommun hade i det här läget frågor kring placeringen. Men varken Naturvårdsverket, SGU eller Havs- och Vattenmyndigheten hade några yttringar, fortsätter Margareta.
Om det går som Margareta tänkt kommer ansökan lämnas in med två alternativa placeringar, och det är då Tillståndsmyndigheten som beslutar vilken av platserna det blir.
