Beatles, Gretas och M.Ö.R. Fabrikstjänsteman och kalasarrangör.
Ivar och Ingrid Erikssons andra barn föddes i Ludvika kommun år 1951.
– Farsan fick jobb på ammunitionsfabriken i Tyfors. Men vi flyttade därifrån när jag bara var något år, så den tiden blev nästan mytiskt. Jag och syskonen var faktiskt där för några år sedan och lyckades ta reda på var vårt hus låg, huset och fabriken finns kvar av men det har varit orört i många år, så naturen har tagit över mesta, berättar Örjan.
Arbete på Skoghallsfabriken lockade familjen till Hammarö. Första bostaden var i ”Brädgårdsraa” på Vidön (Prästängsvägen). Så småningom gick flyttlasset till den nybyggda egnahemsvillan på Baldersvägen.
– I vårt lilla kvarter med kanske tolv hus bodde det säkert 40 barn, minns Örjan.
Men huslyckan varade inte så värst länge, flyttlasset gick snart in till Karlstad och Viken. Och efter en tid; tillbaka igen på Hammarö och en lägenhet på Solgatan.
– Farsan var ganska snabb i handlingen. Vid det laget hade jag rotat mig i skolan i stan och ville inte tillbaka. Men så blev det ändå, och jag fick börja i Vidöskolan.
Så småningom rotade sig familjen Ekängen (namnbytet skedde i början av 1950-talet) på Ekebovägen i Haga. Och vid tolv års ålder började han på realskolan.
– Man fick söka sig in, och det var lite speciellt. Varje morgon var det samling i den stora aulan, ibland var det bön och ibland sjöng någon eller spelade något instrument.
Engelskläraren Stig Netzell kom att spela är stor roll.
– Han var väldigt intresserad av Beatles och lät trycka upp stenciler med texten från bland annat Penny Lane som vi fick översätta. Det var häftigt! År 1964 såg jag på Hard Days Night på Folkets hus, det bara small till i huvudet och bubblade i hela kroppen. Och på den vägen är det…
Gitarr- och teaterlektionerna under ungdomsåren var väl investerad tid, men det skulle dröja innan underhållaren Örjan blommade ut på allvar. Däremot spenderade han många timmar i skidbacken.
– Jag började åka slalom redan på 1960-talet, vilket var lite ovanligt. Jag hade en kompis som heter Håkan vars pappa ägde en städfirma och jag brukade överta hans gamla grejer när han köpte nytt.
Efter jobb i Bäckmans Färg i Karlstad, som springpojk på Kraves Livs i Skoghalls centrum och som lokväxlare vid Uddeholmsbolaget utbildade han sig till elektriker och fick jobb på brukets elavdelning. Lönen spenderades bland annat på inträde och utgifter på musikkonserter, nöjesetablissemang som Europa, Racing, Munken, Solabaren, Stattskällaren, Sandgrund och Skoghalls Folkets hus samt på resor till Mallorca och Österrike. Intresset för slalom fanns med hela tiden. Och det var i skidbacken i Sunne som Örjan träffade sin fru Kerstin 1978.
– Det blev förstås en förändring i livet, jag fick bland annat en helt ny vänskapskrets, många är nära vänner än idag.
Vid sidan av arbetet fick Örjan nytta av de gamla gitarrlektioner då vännen och arbetskollegan Lennart Flinth skulle sätta samman Gretas igen 1981.
– Första spelningen var i Rogers vardagsrum med våra fruar på första parkett, det var nog så nervöst, och där efter var Gretas i fulltecknade.
Familjen bodde först på Segelvägen men drog sig snart ut på ön och renoverade ett hus i Tvärhult där de bodde i 17 år. Familjen hade då utökats med två barn. 1999 övertog familjen Kerstins barndomshem på Stora Skagene där de bor idag. 1986 var paret med om att starta upp föräldrakooperativet Tassen på Lövnäs, tillsammmans med bland annat Margot Wallström. Den första Amerikaresan gjordes 1987 (det har hittills blivit ett tiotal), och den första resan till Afrika dit brodern Ulf flyttat gjordes 1998. 1980-talet avslutades med ett karriärbyte – till personalman på underhållsavdelningen.
– Det var något annorlunda att bli tjänsteman. Men det var tvunget att bli en ändring, annars hade jag nog slutat helt på bruket, förklarar Örjan.
– Intresset för att jobba på industrin hade gått ner. Och tillsammans med Ingegerd Wall började jag även jobba med utbildning och information mot skolor.
Vidare under åren arbetade Örjan många olika uppdrag på underhållsavdelningen vid Skoghalls Bruk. Karriären som nöjesarrangör fick en flygande start i och med invigningen av KM8 1997 där vår huvudperson jobbade tillsammans med Erik L:son Johnson som tidigare blandat annat stod bakom OS-invigningen i Lillehammer 1994. 1992 var han tillsammans med Gretas med om att starta upp Nostalgin på Skoghalls Folkets .
– De första gångerna kunde vi ta in 1200 personer på en kväll, i snitt hade vi säkert 600 personer, det är otroligt mycket. Totalt blev det 19 nostalgier innan vi lade ner 2010 i Skoghallsparken.
Yrkeslivet inom Stora Enso avslutades – vid 61 år ålder – med invigningen av det nya renseriet hösten 2012.
-Det sista året arbetade jag som inköpare, och det passade mig då riktigt bra att sluta när det skulle dras ner på personal.
Idag ligger Gretas i malpåse till förmån för trion M.Ö.R där de forna Gretaskollegorna Mats Gunnarsson och Roger Nilsson ingår. Därtill är Örjan arrangör av de senaste årens Tassemârten och Tomtens dag på uppdrag av Skoghall Hammarö Centrumförening.
-Jag ser inte bakåt så mycket utan har siktet ställt framåt. Det finns så mycket kvar att göra och uppleva såsom resor, musik och människor. Jag har inte tid att bli gammal jag ska fortsätta ”keep on rocking”.
Fotnot: Örjan och M.Ö.R står som bekant bakom Bankomatlåten. På www.hammaronytt.se berättar Örjan historien bakom världshiten.
Bankomatlåten
-Vi fick frågan av Urban på ICA, om vi ville vara med och inviga nya bankomaten på Skoghall som installerats i ICA:s lokaler. Den hade ju varit en ”snackis” på Skoghall länge, så vi i M.Ö.R tyckte det lät kul. Dagen innan tänkte jag ”måste ha med mig en låt”, kommunalrådet kommer och det vekade ju vara ett stort pådrag. En reporter på VF filmade 42 sekunder av invigningen som sedan exploderade i media. 110 000 klick på Youtube, med kommentarer från hela Europa på att par dygn. Sedan togs den bort från Youtube (finns på Youtube igen), uppmärksammad av både lokal- och riks-TV och intervjuer i radio. Vi har efter det spelat på flera ställen både i och utanför Värmland och överallt gör denna låt stor succé, berättar Örjan.
