Villaägarna om HEAB-härvan

Å ena sidan; ett kommunalt fjärrvärmebolag som vill ha en ekonomi i balans. Å andra sidan; en handfull kunder som strider för sin och andra kunders rätt till att ingått avtal ska hållas.

HammaröNytt bad Villaägarnas lokala styrelse förklara vad som skett, och i viss mån fortfarande sker i konflikten med Hammarö Energi.

Hammarö Energi hade fram tills i början av 2000-talet ett fåtal kunder, främst i Skoghalls centrum. Kommunens ekonomichef var bolagets vd. Den egna värmeproduktionen skedde i bolagets panncentral vid Industrileden. En betydande del av värmen kom via spillvärme från Stora Enso. Utifrån dessa förutsättningar togs ett avtal fram, riktat till villaägare.

– Dels finns en fast del som bygger på kapital- och servicekostnaden. Den rörliga delen bygger på priset som HEAB betalade för briketterna och oljan de eldade med i panncentralen samt spillvärmen, förklarar Thorkild Andersen i Villaägarna.

I princip: en självkostnadsmodell. Den vinst bolaget ändå gjorde berodde på Stora Ensos bidrag till systemet, hävdar Villaägarna och ger ett prisexempel från december 2007:

– HEAB betalade 11 öre per kilowattimme (kWh) exklusive moms för spillvärmen men tog ut fullt pris, det vill säga 28,7 öre, av kunderna, förklarar Lars-Erik Boström som betonar att detta skedde helt enligt avtalsvillkoren.

Under åren 2002-2009 byggdes fjärrvärmenätet ut i betydande skala på Hammarö. För att klara av att tillgodose det ökade värmebehovet beslöt HEAB att bygga ihop sitt fjärrvärmenät med Karlstads Energis. För Hammarö Energis del innebar nyordningen att man konverterade sin panncentral till att enbart eldas med olja, och fungera som reserv, samt lade ner en mindre panncentral vid Hammarlundens skola. Samtidigt slöts ett avtal om att köpa all energi från Karlstads Energi. Alternativet för HEABs del var att bygga en helt ny panncentral till en beräknad kostnad av 50 miljoner kronor. Sammanslagningen blev något billigare, cirka 44 miljoner. Men då hade man inte räknat med att priset för den inköpta energin skulle öka, menar Lars-Erik Boström.

– När näten hade byggts ihop avslutades avtalet med Stora Enso, och då försvann plötsligt den extravinst bolaget gjorde genom de tidigare inköpen av spillvärme från Stora Enso. Vi är tämligen övertygade om att ingen i bolaget hade kalkylerat med det.

Fler kunder anslöt sig och bolagets omsättning ökade. I februari 2008 tillsattes en ny vd för bolaget på heltid. Senare tillsattes också en administrativ tjänst. Under en period hyrde dessutom HEAB en butikslokal på Björkhagsgatan. Det var under denna period som Villaägarna började misstänka att allt inte stod rätt till. Kring slutet av 2008 och början av 2009 skickades ett erbjudande om att byta till ett nytt avtal ut till kunderna. Vad som sedan kom fram, genom Villaägarnas försorg, var att HEAB samtidigt hade lagt på en dold administrationskostnad på 12 öre per kWh på det gamla avtalet, vilket fick det gamla avtalet att verka dyrare än det nya avtalet.

Efter avslöjandet gjorde HEAB kostnaden offentlig. Samtidigt ökades den till 15 öre/kWh. Bolaget förklaring var att man fått ökade kostnader i och med att man fått flera kunder. Men borde inte bolaget känt till denna utveckling redan när avtalet skrevs? Jo, det var med just det argumentet som Allmänna reklamationsnämnden (ARN) gav sitt stöd åt Villaägarnas sak, i mars 2011. HEAB tog då beslutet att betala tillbaka pengarna, cirka en miljon kronor inklusive ränta, till berörda villaägare.

Av totalt cirka 1100 kunder har idag ungefär hälften kvar, eller gått tillbaka till, det gamla avtalet. Det är här som den aktuella tvisten kommer in i bilden. Nio kunder, medlemmar i Villaägarna lokalt, har sedan fyra år tillbaka konsekvent dragit av för en 20-procentig pålaga (utifrån panncentralens årsverkningsgrad) på den rörliga delen i avtalet som de menar att HEAB inte har rätt att ta ut.

– Någon pannförlust existerar inte eftersom den egna pannan inte längre är i drift. Och när det gäller kulvertförluster kan vi bara acceptera de fem procenten som står angivna i avtalet.

HEABs tolkning av avtalet skulle möjligen kunna vara att förlusterna fortfarande finns, om än inte längre inom den egna panncentralen. Och på ett sätt har de rätt, erkänner Villaägarna. Anledningen, menar de, är att HEAB medvetet bröt mot ett kommunfullmäktigebeslut när de byggde ut nätet.

– Nätet är för stort och spretigt och anslutningsgraden är för låg, vilket för med sig stora värmeförluster. Kravet var att minst hälften av alla bostäderna i ett område skulle anslutas innan en utbyggnad kunde ske men det struntade man i efter hand. Inom ett område på Nolgård är anslutningsgraden 15 procent, hela utbyggnaden blev hur dyr som helst, säger Lars-Erik Boström.

Enligt HEAB är nästa steg en rättslig process. Frågan som dock inte har besvarats fullt ut är vem som ska ställa vem till svars. Villaägarna välkomnar en eventuell process men tänker inte ta första steget.

– Ingått avtal ska hållas, det är en ganska enkel princip. Vi har bevisen på vår sida, menar Lars-Erik Boström som också framhåller att ett eventuellt domslut till fördel för Villaägarna gagnar alla som har kvar det gamla avtalet.

Enligt HEAB rör det sig om summor upp till sex miljoner kronor som då ska återbetalas. Men oavsett utgång på tvisten, riskerar både kunder och bolag att bli förlorare, menar Villaägarna.

– De gamla avtalen på tio år har eller kommer inom kort att gå ut. Med det pris som nu gäller kan det löna sig att byta till en annan värmekälla, exempelvis bergvärme. Och med färre kunder hamnar HEAB och kommunen som ägare i ett ännu sämre läge ekonomiskt. Det drabbar alla hammaröbor, säger Håkan Byström.

Villaägarna betecknar HEABs agerande under åren som ömsom aningslöst och amatörmässigt till moraliskt tveksamt och rent bedrägligt. Och man är tveksam till att en frivillig lösning går att frambringa.

– Vd:ar och styrelseordföranden har kommit och gått, men kärnan i styrelsen är den samma under alla år, de kommer aldrig att erkänna att något fel har begåtts, säger Lennart Lundh.

Fotnot: HEAB har också en panncentral på Sätter. Det fjärrvärmenätet är ett eget, slutet system som värmer de intilliggande fastigheterna.